Historik Institutionen för svenska och flerspråkighet

Från Seminariet för nordiska språk via Institutionen för nordiska språk till Institutionen för svenska och flerspråkighet (Svefler). Sidan är under uppbyggnad.

bildmosaik

 

Seminariet för nordiska språk 1895–1960

Seminariet för nordiska språk var det officiella namnet fram till 1960. Seminariet startade 1895 och dess syfte var

att till tankeutbyte öfver ämnen hörande till nordisk språkforskning och dess hjälpvetenskaper sammanföra intresserade personer

(Citat från Nordister och nordiska språk i Stockholm av Nils-Gustaf Stahre i Nordiska språk minns – från 1800-tal till 2000-tal, se BILD 10 och Mins.)

Institutionen för nordiska språk 1960–2012

Institutionen för nordiska språk föddes år 1960, i och med att Stockholms högskola blev Stockholms universitet. Det tidigare Seminariet för nordiska språk försvann därmed.

Institutionen för svenska och flerspråkighet 2013

År 2013 bildades den nya Institutionen för svenska och flerspråkighet (Svefler) genom en sammanslagning av Institutionen för nordiska språk, Centrum för tvåspråkighetsforskning och Tolk- och översättarinstitutet.

Historik Centrum för tvåspråkighetsforskning

Historik Tolk- och översättarinstitutet (TÖI)

 

Högskoleföreningen fick år 1873 en stor samling utländska verk av Svenska Akademien, som blev Högskolans allmänna bibliotek – allmänt kallad HumB. Fler bokdonationer följde, som år 1920 ledde till seminariebibliotek i historia, litteraturhistoria, religionshistoria och fornkunskap. Mer om HumB nedan.

Elias Wessén gjorde en stor insats insats för akademiska läroböcker för studier i svenska språket. Den första kom 1935: Våra folkmål (libris.kb.se).

 

De första föreläsningarna i svenska språket hölls hösten 1895 av fil. dr Karl Ljungstedt (BILD 1), och antalet åhörare var i genomsnitt fem personer.

Det var 17 år senare än de första offentliga föreläsningarna hölls över huvud taget vid Stockholms högskola (som det hette då), i de naturvetenskapliga ämnena (matematik, fysik, kemi, geologi) 1878.

 

Norrtullsgatan 2

HumB (från 1873) flyttades ett antal gånger, bl.a. år 1927 till på Norrtullsgatan 2 (BILD 5):

en sorg i rosenrött

Birger Jarlsgatan 20

År 1930 flyttade HumB till en rymlig trettonrumsvåning plus två sammanhängande butikslokaler på Birger Jarlsgatan 20 (BILD 6), granne med KB (Kungliga biblioteket).

Våningen rymde såväl bibliotekschefen Nils Molins tjänstebostad som rökrum och madrasserad telefonhytt.

Odengatan 59

Böcker från golv till tak  – det var arbetsmiljön på HumB. Precis tvärtom blev det när HumB:s nya adress år 1953 blev Odengatan 59 (BILD 7). Det tog tid innan ett institutionsbibliotek kunde byggas upp, vilket ställde till det vid föreläsningarna, vana som man var vid att ha böcker nära till hands.

Birger Jarlsgatan 20

BILD 6: Birger Jarlsgatan 20, hörnet Biblioteksgatan, fotat ca år 1880–1910. Fotograf: Okänd. Med tillstånd av Stockholms stadsmuseum, Stockholmskällan.

Universitetsvägen 10 D

Institutionen flyttade till det nybyggda Södra huset på Universitetsvägen 10 i Frescati år 1971 (BILD 8). Då fanns vi i hus E, plan 8–9, för att i början av 1990-talet flytta till hus D, plan 5–6 där vi fortfarande huserar (och under 2006–2009 och från 2018–2021 även på plan 8).

Efter sammanslagningen den 1 januari 2013 med Centrum för tvåspråkighetsforskning (Centret) och Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) flyttade de till hus D (BILD 9): TÖI till plan 5 sommaren 2013 från hus F, plan 6, och Centret till plan 3–4 försommaren 2014 från hus C, plan 5.

 

Den första nordisten 1887

Den första nordisten kan man säga att fil. dr Karl Ljungstedt var (jfr ovan De första föreläsningarna). Han disputerade i Uppsala 1887 på avhandlingen Anmärkningar till det starka preteritum i germanska språk. (BILD 2) Läs mer om våra avhandlingar.

De första professorerna 1928 och 1954

Den första ordinarie professuren i nordiska språk fick Stockholms (dåvarande) högskola år 1928: Elias Wessén.

Den första ordinarie professuren i nordiska språk, särskilt svenska språket inrättades år 1954: Carl Ivar Ståhle. (BILD 3)

Den första amanuensen 1955

Den första amanuensen blev Ragnhild Söderbergh, när amanuenstjänster infördes 1955. Stockholms universitets rektor (från 2013) Astrid Söderbergh Widding är för övrigt Ragnhilds dotter. (BILD 4)

Den första prefekten 1960-talet

Först ut som prefekt var Gustaf Lindblad, när prefektur infördes på 1960-talet.

Den första studierektorn 1960-talet

Först ut som studierektor var Nils-Gustaf Stahre, när studierektorat infördes – även det på 1960-talet.

År 2021 har institutionen sju studierektorer på grundnivå och avancerad nivå, fyra ämnesstudierektorer, tre administrativa studierektorer och tre studirektorer för utbildning på forskarnivå.

Den första administrationen/den första sekreteraren 1963

Det administrativa sköttes av lärare och amanuens-/assistentpersonal fram till 1963, då det inrättades en sekretarerartjänst. Den första sekreteraren var Sonja Artz.

Den första studievägledaren 1969/70

Ämnet fick en särskild studievägledare, Elisabeth Wijkström, läsåret 1969/70.

År 2021 har institutionen 12 studievägledare, utbildningsadministratörer och schemaläggare.

 

Kontakt

Prefekt
Ställföreträdande prefekt
På denna sida