Vad är SUHF-modellen?

Vad är syftet med SUHF-modellen?

Vem har beslutat att införa SUHF-modellen?

Vad menas med kärnverksamhet och stödverksamhet?

Vad är skillnaden mellan gemensamma, indirekta och OH-kostnader?

Är kostnader för administration samma sak som OH-kostnader?

Vad är en kostnadsbärare?

Vad menas med samfinansiering?

Vad är en direkt kostnad?

Vad är en indirekt kostnad?

Varför varierar indirekta kostnader mellan lärosäten och institutioner?

Varför ska man ta ut ett påslag för indirekta kostnader för ett nytt projekt när stödverksamheten redan finns på plats och är finansierad?
 

Vad är SUHF-modellen?

SUHF-modellen är en redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor som specificerar och tydliggör kostnaderna på institutions-, fakultets- och högskolenivå. Anledningen till att den heter SUHF-modellen är att den har tagits fram av Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF).

Vad är syftet med SUHF-modellen?

Syftet är att tydliggöra – såväl internt som för externa finansiärer – och rättvist fördela de indirekta kostnaderna samt att tillgodose Riksrevisionens och finansiärernas krav på bättre kostnads- och intäktsredovisning genom att modellen:

  • skapar rättvisande redovisning och kalkylering
  • är gemensam mellan/inom högskolorna
  • är enkel, transparent, jämförbar
  • tydligt redovisar indirekta kostnader i nivåer (högskolegemensam, fakultetsgemensam och institutionsgemensam)
  • möjliggör uppföljning av full kostnadstäckning
  • säkerställer intern styrning och kontroll
  • skapar förtroende hos finansiärer
  • använder påläggskalkylering som är en beprövad teori

Vem har beslutat att införa SUHF-modellen?

SUHF:s förbundssamling bestående av rektorer och förvaltningschefer för alla universitet och högskolor rekommenderade 2007 enhälligt att införa redovisningsmodellen 2007. Stockholms universitets rektor beslutade i december 2007 att införa modellen på universitetet. I januari 2009 beslutade rektor om mer detaljerade riktlinjer, bl.a. att universitetets fördelningsbas för fördelning av gemensamma kostnader ska vara direkta lönekostnader inklusive lönekostnadspåslag.

Från och med 2010 finns också följande att läsa i regleringsbrevet till universitet och högskolor:

När statliga myndigheter bidrar till forskningsprojekt vid universitet och högskolor ska bidraget omfatta medel för de direkta och de indirekta kostnaderna i samma proportioner som beräknats för projektet i sin helhet. Detta bör gälla även för bidrag från stiftelser och andra juridiska personer som har tillkommit med statliga medel som grund och så långt möjligt även icke-statliga finansiärer. 

De indirekta kostnaderna bör beräknas med utgångspunkt i den modell som har tagits fram av Sveriges universitets- och högskoleförbund tillsammans med vissa finansiärer.

Vad menas med kärnverksamhet och stödverksamhet?

Kärnverksamhet och stödverksamhet är centrala begrepp i SUHF-modellen.

Kärnverksamhet

Med kärnverksamhet avses all verksamhet som bedrivs vid högskolan i syfte att uppfylla det övergripande verksamhetsmålet, utbildning och forskning, och som inte är att betrakta som stöd eller ledning, oavsett var i organisationen den bedrivs. 

Kärnverksamheten återfinns främst inom de institutioner/motsvarande som finns vid universitetet.

Stödverksamhet

Med stödverksamhet avses de gemensamma aktiviteter som bedrivs av stöd- och ledningsfunktionerna på de olika nivåerna. Stödverksamheten stödjer den verksamhet som kärnverksamheten bedriver. Stödverksamhet bedrivs främst på tre olika nivåer inom universitetet: högskolenivå, fakultetsnivå och institutionsnivå.

Typ av verksamhet avgörande, inte vem

All verksamhet ska enligt modellen delas in i kärn- respektive stödverksamhet i den ekonomiska redovisningen. Ibland kan det dock vara svårt att fastställa vad som är kärn- respektive stödverksamhet. En lärare tillhör t.ex. i sin undervisningsuppgift kärnverksamheten, men om samma lärare också ingår i ett ledningsorgan, hör just denna insats till stödfunktionen ledning. Hur man klassificerar kärn- respektive stödverksamhet beror således på vilken typ av verksamhet det gäller och inte vem som utför den.

Vad är skillnaden mellan gemensamma, indirekta och OH-kostnader?

Gemensamma kostnader är kostnader som uppstår i stödverksamheten på högskolenivå, fakultetsnivå och institutionsnivå innan de fördelas till kostnadsbärare i kärnverksamheten. När de gemensamma kostnaderna når kostnadsbärarna kallas de indirekta kostnader eller OH-kostnader.

Ofta används begreppen synonymt.

Är kostnader för administration samma sak som OH-kostnader?

Alla kostnader för administration är inte gemensamma kostnader. Kostnader för en administratör kan vara direkta kostnader, t.ex. om det framgår av kontraktet för ett externt finansierat projekt.

Även kostnader för t.ex. prefekt och andra ledningskostnader är gemensamma kostnader/OH-kostnader.

Vad är en kostnadsbärare?

I den ekonomiska redovisningen delas kärnverksamheten in i olika kostnadsbärare. En kostnadsbärare är en avgränsad verksamhet som ska bära samtliga intäkter och kostnader som hör till verksamheten, d.v.s. även de indirekta kostnader som följer av att verksamheten bedrivs. Kostnadsbärare finns således endast i kärnverksamheten. Stödverksamhet kan därmed inte vara en kostnadsbärare.

Det mest konkreta exemplet på en kostnadsbärare är ett forskningsprojekt som är en avgränsad verksamhet med identifierbara kostnader. Ett annat exempel skulle kunna vara all grundutbildning vid en institution. Det skulle också kunna vara ett utbildningsprogram om man vill dela upp redovisningen av utbildningens kostnader ytterligare. Varje institution/motsvarande behöver avgöra vilka kostnadsbärare som ska finnas, särskilt inom den anslagsfinansierade verksamheten.

I den nya redovisningsplanen som börjar gälla från och med 1 januari 2022, fyller dimensionen Projekt funktionen för kostnadsbärare.

Vad menas med samfinansiering?

Med samfinansiering avses kompletterande finansiering av ett bidragsfinansierat projekt, främst i form av anslagsmedel. Begreppet samfinansiering används både i betydelsen proportionell finansiering av direkta och indirekta kostnader och i betydelsen finansiering av specifika kostnader som en extern finansiär inte bidrar till. Samfinansiering är ej tillåtet i uppdragsfinansierade projekt.

Behovet av samfinansiering ska tydliggöras både projektkalkylen och i den ekonomiska redovisningen för transparent och fullständig ekonomisk återrapportering till finansiären.

Enligt SUHF:s rekommendation från 2011 används begreppet samfinansiering. Tidigare användes begreppet medfinansiering.

Vad är en direkt kostnad?

Begreppet "direkt" uttrycker att kostnaden har ett direkt samband och kan direkt hänföras till en enskild kostnadsbärare. Det är kostnadsbärarens utnyttjande av resurser, huvudsakligen i form av arbete och material, som framkallar dessa kostnader.

De direkta kostnaderna består av personalkostnader, driftskostnader, avskrivningar och lokalkostnader.

Vad är en indirekt kostnad?

Begreppet "indirekt" uttrycker att kostnaden inte har ett direkt samband till en kostnadsbärare utan ett mer indirekt. Det avser ett indirekt nyttjande av gemensamma resurser och de indirekta kostnaderna är således gemensamma för alla eller flera kostnadsbärare.

Varför varierar indirekta kostnader mellan lärosäten och institutioner?

Omfattning och organisation av ett lärosätes stödverksamhet varierar naturligt och därmed de indirekta kostnaderna. Inom ett lärosäte varierar institutionernas egen stödverksamhet, vilket kan bero på vilken typ av verksamhet som bedrivs.

Skillnaden mellan lärosätena kan orsakas av hur man har organiserat sin stödverksamhet eller hur kostnadseffektivt den bedrivs. Vissa lärosäten har t.ex.  tre organisatoriska nivåer medan andra har två och detta kan påverka hur stora kostnaderna för stödverksamheten är. Det finns också ett samband mellan storlek på lärosätet och den relativa omfattningen på stödverksamheten.

Det kan också bero på hur man klassificerar direkta och indirekta kostnader. Det finns en gemensam strävan bland lärosätena att enas om hur man klassificerar olika kostnader för att jämförelsen mellan lärosätena ska vara så rättvisande som möjligt. 

Varför ska man ta ut ett påslag för indirekta kostnader för ett nytt forskningsprojekt när stödverksamheten redan finns på plats och är finansierad?

Den externt finansierade verksamheten, d.v.s. bidrags- och uppdragsverksamheten, omfattar en stor del av hela universitetets verksamhet. Den externt finansierade verksamheten ligger på en relativt konstant nivå år från år och påverkar dimensioneringen och innehållet i stödverksamheten lika mycket som anslagsfinansierad verksamhet. Det går därför inte att hävda att ett nytt forskningsprojekt är en tillkommande verksamhet som inte kräver några extra resurser när det gäller stöd.