Varför ny redovisningsplan?

Universitetets nuvarande redovisningsplan infördes 1993 och har därefter kompletterats med bl.a. motpart och kostnadsbärare. Under översynsprojektet identifierades behov av att förändra redovisningsplanen. De behov som identifierades under översynen sammanställdes i en internremiss som alla institutioner/motsvarande gavs möjlighet att svara på.

Gå till information om internremissen

Den nya redovisningsplanen syftar främst till att ge följande effekter:

  • Anpassad till aktuella interna behov och externa krav
  • Anpassad till andra lärosätens redovisningsplaner
  • Ökad flexibilitet
  • Ökad tydlighet
  • Minskad dubbelinformation  
  • Förbättrad möjlighet till ekonomisk uppföljning

Ny redovisningsplan fr.o.m. 1 januari 2022

Ekonomiprojektets styrgrupp godkände den 21 september 2020 den nya redovisningsplanen och universitetsdirektören fattade beslut om universitetets nya redovisningsplan 3 december 2020. Den nya redovisningsplanen träder i kraft 1 januari 2022.

Beskrivning av Stockholms universitets nya redovisningsplan

Redovisningsplanen består av ett antal koddimensioner i en kontoplan och en objektplan.

Kontoplanen klassificerar olika typer av ekonomiska händelser, t.ex. bidragsinbetalningar eller inköp av kontorsmaterial och är obligatorisk vid extern rapportering, främst till statsredovisningen och årsredovisningen.

Objektplanen beskriver Stockholms universitets verksamhet i organisatorisk och funktionell struktur och används i första hand för interna behov av ekonomisk planering och uppföljning. Det finns dock dimensioner i objektplanen som krävs för att säkerställa externa krav, t.ex. uppföljning per finansiär, motpart och verksamhetsgren (utbildning/forskning).

Följande koddimensioner i redovisningsplanen kommer att gälla fr.o.m. 1 januari 2022:

Konto       Kostn ads-  
ställe
Projekt Verksam-
het
Finansiär Motpart Individ Fri SFI


Läs nyheten om beslutet om den nya redovisningsplanen (publicerad 3 december 2020)

Förändringar i redovisningsplanen

De större förändringarna i den nya redovisningsplanen påverkar främst de nuvarande dimensionerna Institution, Enhet, Kostnadsbärare och Projekt.

De nuvarande dimensionerna Institution och Enhet speglar den organisatoriska strukturen. Dessa dimensioner ersätts av dimensionen Kostnadsställe.

Dimensionen Kostnadsbärare tas bort. Dimensionen fyller i dagsläget främst två syften: dels redovisas stödverksamheten inom denna dimension, dels fyller dimensionen behov av uppföljning mellan olika verksamheter. I den nya redovisningsplanen redovisas stödverksamheten inom dimensionen Verksamhet med en särskild koddel. För att följa upp olika verksamheter kommer olika projekt att kunna kopplas ihop i dimensionen Projekt. Projekt blir en obligatorisk koddel för alla resultatkonton i den nya redovisningsplanen. Projekt i kärnverksamheten fyller funktionen för kostnadsbärare enligt SUHF-modellen.

Tre nya dimensioner tillkommer i den nya redovisningsplanen. Dimensionen Individ kommer att innehålla uppgifter om person/individ för att kunna följa upp kostnader på individnivå. Dimensionen Fri är en frivillig dimension som kan användas fritt för behov av uppföljning som inte tillgodoses i de övriga dimensionerna. Dimensionen SFI avser Stöldbegärliga förbrukningsinventarier och anges vid kontering. Från och med 2022 kommer SFI att hanteras i ett eget register till skillnad mot tidigare då de hanterades i anläggningsregistret.

Bilden nedan visar den redovisningsplan som gällde fram till 2021 och den som gäller från och med 1 januari 2022. 

Redovisningsplan 2021 och 2022 (pdf) (83 Kb)

Läs mer om de olika dimensionerna i menyn till vänster.