Kommunikationen från Stockholms universitet ska vara pålitlig oavsett mottagare. Detta är grundläggande för universitetet som myndighet och samhällsaktör med kärnuppdragen forskning och utbildning.

Stockholms universitets interna och externa kommunikation ska ha mottagarens behov och förutsättningar i fokus och vara:

  • sann och korrekt
  • tillgänglig och öppen
  • trovärdig
  • vårdad, enkel och begriplig

Se styrdokumentet "Kommunikationspolicy för Stockholms universitet".

Skriva tillgängliga texter som blir lästa

Tänk igenom innan du börjar skriva:

  • Varför skriver jag det här?
  • Vem är mottagaren av texten?
  • Vad är viktigt för läsaren att veta?

Mottagaren av texten avgör hur du ska skriva, men tänk på:

  • Använd klarspråk, det vill säga ett vårdat, enkelt och begripligt språk
  • Växla mellan långa och korta meningar
  • Använd tydlig typografi, exempelvis korta stycken och punktlistor
  • Undvik förkortningar – skriv i stället ut orden
  • Förklara svåra ord
  • Tråka inte ut läsaren genom att vara övertydlig
  • Läs texten högt för dig själv för att kontrollera att språket flyter – och korrekturläs alltid!
  • Låt någon läsa din text och be hen förklara vad hen inte förstår.
  • Testa läsbarheten på www.lix.se
    Målet är att alla texter ska ha läsbarhetsindex under 45.

Klarspråk

Klarspråk är myndighetstexter skrivna på ett vårdat, enkelt och begripligt språk. Det handlar ytterst om demokrati: att alla ska ha tillgång till och rätt att förstå vad som står i de texter som myndigheter producerar.

Läs mer om klarspråk på Institutet för språk och folkminnens webb

För att alla ska kunna ta till sig en text bör du:

  • Ha samma budskap i text, tal, bild och kanske film
  • Skriva siffror på ett lättläst sätt: Välj bokstäver före siffror när du kan. Våga blanda siffror och ord - ibland. Stryk de siffror som inte är nödvändíga.

Rubriken ska locka till läsning

En bra rubrik:

  • är tydlig och talar om för läsaren vad texten handlar om
  • är anpassad efter kanal och målgrupp
    På webben måste rubriker berätta mer för att hjälpa läsaren hitta till texten och förstå den

Använd ingress

En bra ingress:

  • är intresseväckande och lockar till läsning
  • samspelar med rubriken
  • sammanfattar det viktigaste i texten
  • innehåller inte för mycket fakta

Disposition

  • Det viktigaste först
  • Dela upp texten i korta stycken. Använd principen en tanke – ett stycke
  • Använd mellanrubriker som sammanfattar det som kommer senare i texten
  • Komplettera gärna med faktaruta eller
    använd listor och punkta upp information
  • Håll fokus – välj bort överflödig information

Skriva populärvetenskapligt

Intressanta texter, begripliga för alla och samtidigt både korrekta och relevanta för redan insatta. Det är målet för den som skriver en populärvetenskaplig text. Läs Skriva tillgängliga texter som blir lästa och komplettera med tipsen nedan:

  • Anpassa innehållet till kunskapsnivån hos en allmänbildad vuxen som saknar förkunskaper inom området. Överskatta aldrig läsarens kunskap, men underskatta inte heller hans eller hennes intelligens.
  • Tänk gärna att du skriver för en viss person – hur skulle du berätta detta för din granne eller din måttligt intresserade kusin?

Pedagogiska grepp

  • Sätt in resultaten i ett större sammanhang, till något som läsaren kan relatera till och som hjälper honom/henne att förstå varför denna forskning är viktig.
    Exempel: ”Så tar sig kattparasiten till din hjärna”, ”Barn i växelvis boende är mindre stressade”
  • Ge exempel. Använd ett konkret exempel för att förklara något abstrakt eller generellt. Gå från välkänt till något okänt.
  • Låt någon berätta något intressant/spännande i ett citat på talspråk. Citat passar också för att föra fram åsikter.

Språket

  • Undvik fackspråk och jargong. Är facktermer absolut nödvändiga måste de förklaras väl – och undvik dem i början av texten för att inte stoppa upp läsningen.
  • Variera återkommande ord och begrepp, även om de blir ovetenskapliga.
  • Undvik
    – "Substantivsjuka". Substantiv kan ofta göras om till verb.
      Exempel: ”restaureringar” blir ”restaurera”
    – Passiv form. Aktiv form upplevs ofta som mer direkt och lättläst. För variationens skull går det att blanda aktiv form (”vi studerade lösningarna”) med passiv form (”lösningarna studerades”).
    – Modeord och klyschor. Se boken "Myndigheternas skrivregler".
    – Svengelska
      Exempel: ”evaluering” i stället för ”utvärdering”, ”initiera” i stället för ”börja” eller ”starta”, ”addera” i stället för ”lägga till”.

Skriva för webb

Det är svårare att ta till sig kunskap när du läser på en skärm jämfört med om du läser tryckt material. Detta ställer högre krav och det gäller att skapa en text som är lättläst, välstrukturerad och lättöverskådlig. Genom att använda rätt ord och begrepp gör du det också lättare för besökaren att hitta fram i texten.

Förutom de allmänna råden kring att skriva tillgängliga texter bör du tänka på följande när du skriver för för besökare på webben:

  • Varje sida ska kunna stå för sig själv. Oavsett var på webbplatsen en besökare kommer in så ska han eller hon kunna förstå sammanhanget.
  • Rubrik och ingress är viktigt för att locka till vidare läsning.
  • Länkar hjälper läsaren att hitta mer innehåll och länktexten måste förklara vart länken leder. Länkar ska också kunna stå för sig själva, använd alltså inte "Läs mer" eller "Klicka här". Det ska också vara möjligt att backa.
  • De flesta besökare kommer till webbplatsen via en sökmotor. Tips för att komma högt upp i sökresultaten.
  • Undvik onödiga distraktioner på webben som vissa animationer och ljud.

Riktlinjer för kommunikation och innehåll på universitetets domän su.se och i sociala medie-kanaler finns här.

På webbriktlinjer.se kan du läsa mer om hur du kan hjälpa webbplatsens besökare att hitta, förstå och använda innehållet.

Skriva för sociala medier

Texter till sociala medier ska vara kortfattade och ha ett tydligt budskap. Visuellt innehåll, som bilder eller filmer, ska ta mer plats än texten. Förutom de allmänna råden kring att skriva tillgängliga texter bör du också tänka på: 

Uppmana till agerande

Är syftet att få dina följare att besöka en länk bör du uppmana dem till det i texten. Exempelvis: ”Vill du studera vid Stockholms universitet? Besök su.se/studera för mer information!”

Använd relevanta #hashtaggar

Hashtaggar är ett sätt att kategorisera innehåll på sociala medier. För att ditt inlägg ska nå ut till andra än dina följare bör du använda en hashtag som är relevant för ditt inlägg. För ett inlägg om exempelvis Stockholms universitet kan du skriva in #stockholmuniversity #stockholmsuniversitet.

För att samla inlägg i sociala medier under ett evenemang kan du skapa en egen hashtag som består av evenemangets eller projektets namn och/med tillhörande år. Exempel: #forskardagarna eller #forskardagarna18.

Pinga gärna andra relevanta konton när du gör inlägg, antingen genom att använda deras @användarnamn eller genom att tagga en bild med deras namn.

Tydligt budskap

Texten bör vara kort och ha ett tydligt budskap. Är det mycket information som ska nå dina följare är det bättre att skapa en sida på su.se som du länkar till, alternativt delar upp ditt inlägg så att det blir fler kortare inlägg med tydligare information.

Skriva på engelska

Stockholms universitet använder i huvudsak brittisk engelska vid översättning från svenska och i kommunikation på engelska med omvärlden. Universitetet har listat rekommenderade engelska översättningar av både generella akademiska och universitetsspecifika ord och begrepp. En motsvarande lista med utgångspunkt i de engelska orden och begreppen finns också, för översättning från engelska. Vidare finns länkar till rekommenderade ordböcker och ordlistor.
Engelska termer vid Stockholms universitet

Skrivriktlinjer

Stockholms universitet följer Myndigheternas skrivregler, som finns att ladda ner från Institutet för språk och folkminnens hemsida.

För generella skrivregler: tt.se/tt-spraket/

Det mest övergripande du behöver veta har vi samlat här. Klicka på det du vill läsa om:

Namn

Stockholms universitet är det officiella namnet och ordet universitet stavas alltid med gement u. Den engelska översättningen, som också ska användas internationellt, är Stockholm University.

Förkortningen SU är ingen etablerad förkortning utanför universitetet och får endast användas i sammanhang (namnbildningar, trycksaker, utgående skrivelser etc.) där det tydligt framgår att det är Stockholms universitet som är avsändare, det vill säga Stockholms universitets logotyp ska vara med, och när mottagaren inte kan missförstå att det handlar om Stockholms universitet.

Det är inte tillåtet att skapa egna logotyper med förkortningen SU.

Tillstånd för användningen av förkortningen SU i trycksaker, utgående skrivelser etc, ska sökas hos kommunikationschefen vid Sektionen för kommunikation.

Stor eller liten bokstav?

Stor bokstav ska användas för namn på institutioner, centra, enheter med mera. Vid sammansättningar ska ordet/orden därefter ha liten bokstav.

Exempel:
Avdelningen för forsknings- och samverkansstöd är på konferens under fredagen
Stort intresse för utbildningar vid Företagsekonomiska institutionen
Forskare vid Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska får prestigefyllt stipendium

Referenssystem

Riktlinjer för hur publikationstitlar och referenser ska skrivas finns under rubriken "Guider till referensstilar" hos Stockholms universitetsbibliotek.

 

Akademiska titlar – förkortningar

I akademiska titlar är det bara ord som förkortas som ska ha punkt.

Exempel:
fil.dr (första ordet är en förkortning medan det andra är en sammandragning av ordet doktor)
fil.mag. (förkortning av båda orden)

Förkortningen av dessa titlar kan även skrivas med versaler men då utan punkter (FD, FK).

Studenter läser vid universitetet

De som studerar vid universitetet är studenter (inte elever). De läser vid universitetet (inte skolan), har seminarier och föreläsningar (inte lektioner) i seminarierum och föreläsningssalar (inte klassrum).

Förkortningar

Förkortningar bör undvikas i möjligaste mån. Skriv hellre ut orden. Ska förkortningar användas bör punkter användas; t.ex., bl.a., m.m. Vill du förkorta "telefon" skriver vi sammandragningen tel.

Vid universitetet

Vi förordar i officiella sammanhang det officiella vid (inte på).

Exempel:
Student/studerar vid Stockholms universitet
Professor vid Meteorologiska institutionen, Stockholms universitet

Besöksadresser

Varje entré har en unik adress med nummer och gatunamn som ska uppges, tillsammans med namn på byggnad, i samband med besöksadresser.

Exempel Södra huset i Frescati:
Områdeskansliet för humanvetenskap, Universitetsvägen 10 A, Södra huset, hus A plan 3.

Adressen till hus A är Universitetsvägen 10 A, till hus B Universitetsvägen 10 B, hus C Universitetsvägen 10 C, men övriga hus i Södra Huset har entrén 10 D–F .

Benämning av Stockholms universitets områden, delområden och byggnader

Område: Stockholms universitetsområde

Delområde

Byggnader

Albano Alba Nova
Bergianska trädgården Edvard Andersons växthus, Victoriahuset
Frescati:  
Norra Frescati Manne Sieghbahnhusen,
Frescatihallen,
Geovetenskapens hus,
Greens villa,
Arrheniuslaboratorierna,
Konsulentvillan,
Nobelhusen
Lilla Frescati Botaniska institutionen
Frescati Backe F Frescatibackehusen
Södra Frescati Aula Magna, Lantis,
Allhuset, Småbrukarhemmet,
Villa Bellona,
Södra huset, Bloms hus,
Skära villan, Universitetsbiblioteket,
Skogstorpet, Gula villan,
Juristernas hus
Frescati Hage  
Kräftriket   

Campus Kista
Filmhuset
Garnisonen
Spökslottet

 

OBS! Ovan lista kommer ersättas med en länk till en aktuell skyltmanual under 2022-2023.

 

Profilerande texter

Profiltexterna (lång, mellan och kort version) är sammanfattande beskrivningar av Stockholms universitet med utgångspunkt i "Strategier för Stockholms universitet 2019-2022".
Se styrdokumentet "Kommunikationspolicy för Stockholms universitet".

Översättare

Medarbetare inom universitetet kan avropa på de statliga avtalen. Läs mer om Översättning i avsnittet om "Leverantörer".

Kontakt

  • Kommunikationsavdelningen
  • Universitetets klarspråksrepresentanter hos myndigheten Institutet för språk och folkminnen: Karin Tjulin och Marie Jackalin