Stockholms universitet logo, länk till startsida

Samarbete mellan Stockholms universitet och Region Stockholm

Stockholms universitet och Region Stockholm har ett samarbetsavtal inom områdena hälso- och sjukvård och kollektivtrafik. Syftet är bland annat att lösa en del av de samhälleliga utmaningarna som finns inom dessa områden.

Aktuell utlysning 2022

Inom ramen för det strategiska partnerskapet och samarbetet mellan Region Stockholm och Stockholms universitet utlyses forskningsmedel för 1, 2 och 3 år.

Välkommen med ansökan 20 april – 2 september, 2021

Foto: Jens Olof Lasthein

Sedan 2015 finns ett avtal för samarbete som rör forskning, utveckling, innovation och utbildning. Grunden för avtalet är gemensamma målsättningar för samarbete inom hälso- och sjukvård och kollektivtrafik.

Utöver samarbete kring forskning och utbildning gäller avtalet även samarbete kring utveckling och innovation. Här ingår att utveckla nya arbetssätt, nya sätt att förhålla sig till kända förhållanden, nya processer och ny terminologi men kan även innefatta att utveckla gemensamma forskningsmiljöer och testbäddar.

Samverkan inom partnerskapet sker även inom andra delar av regionens verksamhet så som kultur, hållbar samhällsutveckling och digitalisering.

Partnerskapet vänder sig till alla institutioner vid Stockholms universitet och ska tydligt koppla till de behov och samhälleliga utmaningar som finns i Region Stockholm. Inom ramen för avtalet avsätter regionen årligen resurser att fördela på gemensamma projekt. Utlysningar av projektmedel för gemensamma samverkansprojekt sker varje höst.

Gemensamma målsättningar för samarbete inom hälso- och sjukvård

  • Gemensamt försöka lösa samhälleliga utmaningar inom regionens kärnverksamheter.
  • Samarbetet ska ha en tydlig koppling till Region Stockholms behov.
  • Forskningen ska publiceras och, där tillämpligt, överföras till hälso- och sjukvårdens organisation och verksamheter.

Gemensamma målsättningar för samarbete inom kollektivtrafik 

  • Forskning och utveckling inom kollektivtrafiken ska förbättra för länets invånare.
  • Samarbetet ska bidra till ett hållbart resande.
  • Ledord ska vara trygghet, hållbarhet och styrning
  • Forskning och utveckling inom ämnesområdena ekonomi, juridik, statsvetenskap, humaniora, etc. ska bidra till effektivare processer och organisationsutveckling.
  • Forskning och utveckling inom organisationsutveckling såsom ledarskap, effektivitet, hållbarhet, arbetsförhållanden, demokrati och resursfördelning.
 

Några exempel på projekt som beviljats forskningsanslag från Region Stockholm inom hälsa, trafik, kultur och regionplanering,

Tolkförmedlad psykologisk behandling av posttraumatiskt stressyndrom, Jan Bergström

Sammanfattning: Patienter med posttraumatisk stress, för vilket det finns väletablerad psykologisk behandling, ökar i hälso- och sjukvården bl.a. som ett resultat av migration från länder med väpnad konflikt. Den terapeutiska processen är beroende av att patienten, vägledd av terapeuten, verbalt uttrycker svåra erfarenheter. Hur denna behandling påverkas av att den sker genom tolk är dels tämligen outforskat, dels föremål för många negativa föreställningar. Vi vill i denna studie undersöka effekten av tolkförmedlad behandling på individnivå samt undersöka hur den uppfattas av terapeuter, tolkar och patienter.

Livslångt lärande i praktiken, Klara Bolander Laksov 

Sammanfattning: Syftet med föreliggande projekt är att genom en intervju- och en interventionsstudie undersöka hur olika slags fortbildning, både sådan som sker inom ramen för formaliserade kurser och sådan som är informell och sker som självstudier för läkare, bidrar till utveckling av verksamheten för att i det längre perspektivet skapa så bra patientvård som möjligt. Projektets resultat kan påverka både det sätt på vilket fortbildning för läkare organiseras, hur verksamheten kan utvecklas som resultat av  fortbildningsaktiviteter, och hur fortbildning leder till praktisk utveckling av klinisk verksamhet.

Facilitating implementation of evidence-based psychological therapy for posttraumatic stress disorder in health care services through digitalized support, Per Carlbring

Sammanfattning: Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) innebär ett stort lidande för den drabbade och höga kostnader för samhället. Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi (TF-KBT) har stark evidens vid behandling av PTSD men få patienter erbjuds TF-KBT, troligen pga bristande resurser i sjukvården. Syftet med projektet är att utveckla och utvärdera ett digitalt stöd som integrerar självhjälp via internet och traditionell 'face to face' behandling sk. 'blended treatment'. Vår hypotes är att blended treatment kommer underlätta implementering av TF-KBT och således öka tillgång till evidensbaserad vård för PTSD.

Läkare och människa – prevalens av psykisk ohälsa bland svenska läkare samt dess orsaker och följder, Emma Hagqvist 

Sammanfattning: Region Stockholm står inför en stor utmaning som kräver en långsiktig och hållbar planering för att säkerställa invånarnas tillgång till hälso- och sjukvård. Forskning visar att läkare med psykisk ohälsa i högre grad än andra läkare felbehandlar patienter, har lägre produktivitet, slutar som läkare eller blir sjukskriven. Statistik visar att svenska läkares psykiska ohälsa ökar i snabb takt. Sjuka läkare är en stor folkhälsoutmaning sett till samhällspåverkan. Projektets syfte är att studera prevalensen av psykisk ohälsa bland svenska läkare samt dess orsaker och samhälleliga följder.

Advancing care for older adults with dementia and diabetes using collected data for 89 000 patients and statistical innovation from Stockholm University, Dan Hedlin

Sammanfattning: Förbättring av farmakologisk behandling av patienter med diabetes och demens  Diabetes ökar risken för demens, och lider man av demens, ökar svårigheterna att behandla sin diabetes. Sambandet har blivit än starkare på senare tid. Vi undersöker om behandlingar för diabetes förbättrar eller försämrar kognitiv förmåga, eller är neutrala. Vi använder Svenska demensregistret, läkemedelsregistret, dödsorsaksregistret och andra register för att följa patienter över tid och se hur deras liv och hälsa har utvecklats. Vi hoppas att patienters kognitiva förmåga kan förbättras genom bra diabetesbehandling.

Ungdomar med ångest och depression i affektfokuserad gruppterapi inom BUP, Björn Philips

Sammanfattning: Den planerade studien är en öppen prövning av en affektfokuserad gruppterapi på åtta sessioner för ungdomar (14-17 år) med depression och/eller ångest vid BUP Södertälje. Studien kommer att inkludera 16-20 ungdomar som erbjuds behandlingen kort tid efter anmälan till BUP. Syftet är att utvärdera behandlingsmetodens genomförbarhet och effektivitet. I studien undersöks om gruppterapin bidrar till minskad depression/ångest och förbättrad emotionsreglering. Andra frågeställningar är om behandlingen är säker, om majoriteten ungdomar fullföljer den och om den innebär verksamhetsnytta för BUP.

Sjukhusrockar från skogsråvara: Så ska Region Stockholm föda en globalt växande befolkning, Joseph Samec

Sammanfattning: Genom att substituera bomull i produkter som Region Stockholm använder främst inom sjukvården så kan Region Stockholm direkt påverka alla de 17 Globala Målen.  Bomullen är ohållbar för att den kräver 1) stora åkerarealer som kan användas för spannmål; 2) stora mängder kemikalier vid bekämpning och gödning; 3) stora mängder vatten; 4) och är en dålig kolsänka, jämfört med skog.  Genom en innovation från SU kommer restströmmar från skogsindustrin att kunna omvandlas till bomull och biobränsle. Sverige blir däremed en nettoexportör av bägge, samtidigt som mer mat kan produceras.

Stockholm Preterm Interaction-Based Intervention (SPIBI), Mara Westling Allodi

Sammanfattning: Tidig samspelsbaserad intervention för extremt tidigt födda barn En pågående RCT studie rekryterar familjer till extremt tidigt födda barn från 4 kliniker i Region Stockholm. Interventionsgruppen får 9 hembesök som startar efter spädbarnets utskrivning, under barnets första levnadsår (korrigerad ålder) av intervenerare som har fått en specialiserad  träning. Syftet med interventionen är att stödja samspelet mellan spädbarnet och föräldrar,  barnets kognitiva och motoriska utveckling, samt föräldrarnas psykologiska välmående.

 

Ledamöter i ledningsgruppen 

Astrid Söderbergh Widding, Rektor, Stockholms universitet

Carina Lundberg Uudelepp, Regiondirektör, Region Stockholm

Clara Hellner, Forsknings- och innovationsdirektör, Region Stockholm

Maryam Hansson Edalat, Avdelningschef, Avdelningen för forsknings- och samverkansstöd, Stockholms universitet

Ledamöter i den strategiska arbetsgruppen 

Astri Muren (ordf.), Stockholms universitet

Petra Lindfors, Stockholms universitet

Anna Sobek, Stockholms universitet

Christina Dalman, Region Stockholm 

Anton Västberg, Region Stockholm 

Örjan Scheller, Region Stockholm

Magnus Thyberg, Region Stockholm

Länk till Region Stockholms webbplats

 

Kontakt för Region Stockholm och Stockholms stad
Monica Åberg Yngwe, samverkansrådgivare
E-post: monica.aberg-yngwe@su.se

 

 

 

På denna sida