Stockholms universitet logo, länk till startsida

Greta Arwidsson – en pionjär inom arkeologi

Hon var inte bara Sveriges första kvinnliga professor i arkeologi – hon var även den första kvinnan att bli landsantikvarie och den första kvinnliga svenska ledamoten i Kungl. Vitterhetsakademien. Läs om pionjären och föregångaren Greta Arwidsson, även kallad Forngreta, efter att hon blivit chef för Gotlands fornsal.

 

Greta Arwidsson föddes år 1906 i Uppsala och växte upp tillsammans med en äldre och en yngre bror. Hennes far Ivar var zoolog och internationell specialist på fiskar. Både han och Gretas mor Anna arbetade på sin fritid med att utöka Nordiska museets samlingar av både föremål och uppteckningar. Ivar samlade föremål som skidor och fiskeredskap och Anna var engagerad i upptecknande av äldre bevarad folktradition såväl som insamling av föremål. Greta Arwidssons farfarsfar var Adolph Ivar Arwidsson som verkade som bibliotekarie vid Kungliga biblioteket i Stockholm och bl.a. gav ut Svenska fornsånger. 

Greta själv ville ursprungligen bli lärare men kom senare att intressera sig för arkeologi. Hon studerade latin, historia samt nordisk och jämförande fornkunskap vid Uppsala universitet. Därefter blev hon engagerad i professor Sune Lindqvists undersökningar av båtgravar från Vendeltiden vid Valsgärde, Gamla Uppsala socken. 1932 publicerade hon sin första artikel om fynd från Valsgärde, en artikel som snart följdes av flera. Under de följande åren utvecklade Greta nya och moderna metoder för att dokumentera och analysera de märkliga fynden från Valsgärdes båtgravar.

Greta fortsatte att studera och så småningom även att forska. Hennes forskning spände över hela den förhistoriska perioden men behandlade framför allt den yngre järnåldern. 1942 disputerade hon med en avhandling om Vendeltidens djurornamentik, import av glas och emaljarbeten.

 

Grävningar på̊ Gotland

Under 1946 blev Greta utnämnd till både landsantikvarie i Gotlands län och chef för Gotlands fornsal. Hon blev därmed Sveriges första kvinnliga landsantikvarie. Under de tio år Greta tjänstgjorde fick hon ständigt rycka ut på̊ uppdrag. Hon utförde besiktningar, antikvariska kontroller och utgrävningar. Greta bevakade även restaureringar av Gotlands medeltida kyrkor och Visby ringmur. 

Arbetsbelastningen var stor och under flera år tog hon sig fram enbart på̊ cykel. På hennes 50-årsdag skänkte föreningen Gotlands Fornvänner därför henne en bil för att visa sin uppskattning. Greta Arwidsson hade blivit "Forngreta" med hela Gotland.

 

Första kvinnliga professorn i nordisk och jämförande fornkunskap

År 1956 utnämndes Greta till den första kvinnliga professorn i nordisk och jämförande fornkunskap vid dåvarande Stockholms högskola. Hon fortsatte dock att besöka Gotland varje år, ofta tillsammans med studenter. 

Som professor var Greta mycket driftig och engagerad. Under hennes ledarskap ökade antalet studenter varje år från inledningsvis en handfull till långt över hundra de sista åren innan hon gick i pension. Greta ligger även bakom både Osteologiska forskningslaboratoriet och Arkeologiska forskningslaboratoriet. 

Fram till slutet av 1960-talet undervisade Greta själv nybörjarstudenter och ledde seminarier. Hon var med och initierade samt planerade och deltog i institutionens seminariegrävningar vid Lovö̈ varje vår. Dessa undersökningar fortsatte långt efter hennes pensionering.

1963 invaldes Greta Arwidsson, som första kvinnliga ledamot, som arbetande ledamot av Kungl. Vitterhetsakademien. Hon blev professor emerita 1973 och fick därefter tid att publicera mer material. Efter pensionen utsågs Greta Arwidsson även till sammankallande av Birkakommittén. Under hennes ledning, redaktörskap och medförfattarskap publicerades ett stort material från utgrävningarna av Birka. Volymerna spänner över 600 sidor och många namnkunniga arkeologer och forskare bidrog med alster. Greta själv, i egenskap av författare eller medförfattare, står bakom 36 av volymernas totalt 80 artiklar. 

Greta Arwidsson, som med sin livsgärning banade väg för samtida och kommande kvinnliga akademiker, avled 1998. 

 

Föredöme och vän

En som både var kollega och vän med Greta Arwidsson är Birgit Arrhenius, professor emerita i laborativ arkeologi. Birgit Arrhenius har arbetat som avdelningschef vid dåvarande Tekniska avdelningen vid Historiska museet och från 1986 som professor vid Arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet. Hon är ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien och Kungl. Vitterhetsakademien. 

– Greta Arwidsson betydde mycket för mig personligen, hon visade att det var möjligt att ha arkeologi som yrke, säger Birgit Arrhenius. 

Tips: Läs Birgit Arrhenius bok Forngreta – En biografi om Greta Arwidsson, den första kvinnan som blev landsantikvarie och professor i arkeologi. Utgiven 2019 av bokförlaget Langenskiöld. 
 

På denna sida