Stockholms universitet logo, länk till startsida

Platserna att besöka i sommar – forskarna tipsar

Vandra genom Sveriges geologiska historia, eller vårt solsystem. Besök ett nyutgrävt vikingatida båtvarv. Lär dig mer om hur våra lekplatser kom till, eller ta en promenad i Stockholmsskildringarnas spår. För att upptäcka nya och intressanta platser och fenomen behöver du inte alltid resa så långt. Vi har frågat några forskare vid Stockholms universitet om deras bästa utflyktstips i Stockholmsområdet.

 

Gör en vandring genom Sveriges geologiska historia på Utö

 

Lyssna på Alasdairs tips på vad du kan göra på Utö i filmklippet ovan.

– På Utö kan man se hur vårt land ”steg ur havet” för nästan två miljarder år sedan. Därefter ser man hur livet började komma igång och genom fotosyntes ökade atmosfärens syrehalt. Det ledde till att järn som fanns i havets fälldes ut och bildade massiva järnrika lager som bland annat har brutits i Utö gruvor, som kan vara Sveriges äldsta gruva. Vid samma gruva upptäcktes grundämnet litium i mineralet petalit som syns tydligt i varphögarna bakom gruvan, säger Alasdair Skelton.

Alasdair Skelton, professor i geokemi och petrologi tipsar om en promenad längs Utöstigen från Gruvbryggan till Rävstavik, Södra Sandvik, Kroka och Barnens bad, en vandring genom Sveriges geologiska historia.

Läs mer om Utö gruvor på sidan Kulturarv Stockholm
Läs mer om Alasdair Skeltons forskning

Se filmen ”Att förstå geologisk tid är allt som krävs för att se allvaret i klimatkrisen” med Alasdair Skelton

 

Titta på världens första vikingatida båtvarv

Utgrävningar Birka
Anläggningen som påträffats har bestått av en stensatt sänka i den dåtida strandzonen med en båtslip av trä i botten. Fynden på platsen består av stora mängder av både oanvända och begagnade båtnitar, brynen av skiffer och verktyg för träarbete. Utgrävningar på Birka våren 2022. Foto: Paul Parker/Stockholms universitet

Sven Isaksson, professor i laborativ arkeologi tipsar om att besöka Birka på Björkö i Mälaren, där arkeologer från Stockholms universitets Arkeologiska forskningslaboratorium nyligen grävt fram det första vikingatida båtvarvet.
Läs mer om Sven Isakssons forskning

Läs mer om upptäckten av det vikingatida båtvarvet

– En sån här anläggning, ett vikingatida varv där man lagade sina båtar, har aldrig tidigare påträffats. Det är den första i sitt slag, säger Sven Isaksson.

Den nyupptäckta varvsplatsen ligger, tillsammans med en mängd andra maritima lämningar, utanför Birkas stadsvall, längs Björkös norra udde. Den består av en stensatt sänka i den dåtida strandzonen, med en båtslip av trä i botten. Fynden på platsen består av stora mängder av både oanvända och begagnade båtnitar, brynen av skiffer och verktyg för träarbete.

– Det här utmanar våra tidigare teorier om hur vikingastadens sjöfartsverksamhet var organiserad i Birka. Det betyder att vi måste fråga oss var huvudingången till Birka egentligen låg, vem som fick gå iland var och vilka som reparerat sina båtar utanför stadsvallen.

Vad ska man göra när man kommer till Birka?

– När man gått den guidade turen som brukar sluta uppe på borgberget är det värt att ta en promenad över Svarta jorden och följa stadsvallen till dess norra ände. Därifrån går en stig förbi varvsplatsen och vidare bort mot viken Korshamn. Här har funnits pampiga hallbyggnader och här finns också den största hittills kända brygglämningen på Björkö. Från Korshamn söker man sig upp genom gravfältet Hemlanden på någon av de stigar som slingrar sig fram mellan gravhögarna. Snart når man fram till stadsvallen som tornar upp sig på krönet. Det är först när man gått igenom någon av portarna som man ser hela Svarta jorden plötsligt breda ut sig framför sina fötter. Man får då tänka sig staden som en gång låg där. I fonden får man då se Borg från dess mest imposanta sida. Detta är den mest spännande vägen in i Birka idag, och säkerligen även under Vikingatid.

 

Vandra genom Sweden Solar System

Planeten Merkurius på en pelare utanför Stadsmuseet
Planeten Merkurius befinner sig utanför Stadsmuseet vid Slussen i Sweden Solar System. Foto: Stefan Holm/Mostphotos

Magnus Näslund, universitetslektor i astronomi tipsar om Sweden Solar System (SSS), världens största modell av vårt solsystem, som utgår från Stockholm med Globen som solen, en modell av Merkurius vid Slussen och en annan modell av Venus vid AlbaNova universitetscentrum, där Institutionen för astronomi är belägen.
Läs mer om Magnus Näslunds forskning

Läs mer om Sweden Solar System

Läs mer om exempel på astronomisk forskning

– De stora avstånden i universum är svåra, för att inte säga omöjliga, att förstå eller få en känsla för. Sweden solar system hjälper en verkligen att få en uppfattning om avstånden. Modellen visar tydligt att till exempel planeterna inte ligger så nära varandra som man kan tro när man ser en del teckningar, datorgrafik, med mera på internet eller i böcker, säger Magnus Näslund.

Sweden Solar System (SSS) är en svensk skalmodell av solsystemet. Modellens skala är ungefär 1:20 miljoner. Projektet påbörjades 1998 av astronomen Gösta Gahm vid Stockholms universitet och plasmafysikern Nils Brenning vid KTH. Syftet med projektet var att skapa förståelse för hur stora avstånden är i universum, binda samman olika ämnesområden, geografiska orter och väva ihop vetenskap och konst. Nu finns över 60 himlakroppar representerade från Globen i mitten till Kiruna 950 kilometer bort.

 

Följ Stockholmslitteraturen i spåren

Bokomslag Kungsgatan, Grupp Krilon, Snöängel
Bokomslag: Albert Bonniers Förlag

Per-Olof Mattson, lektor i litteraturvetenskap, kursansvarig för ”Stockholm i litteraturen” vid Stockholms universitet under våren tipsar om några böcker om Stockholm och dess historia som sommarläsning.
Läs mer om kursen Stockholm i litteraturen

– Det finns några böcker om Stockholm och dess historia som jag gärna rekommenderar som sommarläsning:

  • Om man tar tunnelbanan till Östermalmstorg kan man vandra uppför Kungsgatan och se det som Ivar Lo-Johanssons roman Kungsgatan från 1935 gestaltar. Romanen beskriver den process som ledde till att gatan går ända ner till Stureplan: sprängningen av Brunkebergsåsen som knöt samman Östermalm med Norrmalm. Romanen följer två ungdomar, en flicka och en pojke, som kommer till Stockholm från en liten by och tvingas genomgå en rad prov för att anpassa sig. Resultatet blir mycket olika men illustrerar nödvändigheten att delvis bli en annan som urban varelse. Kungsgatan fungerar hela romanen igenom som symbol för allt modernt i det svenska samhället vid den tiden.
  • Om man tar båten till Drottningholm vid Stadshuset och vandrar genom parken befinner man sig på samma plats som Johannes Krilon i början av Eyvind Johnsons roman Grupp Krilon från 1941, den första av tre romaner. Den är en allegorisk roman som låter andra världskrigets strider utspelas i samtidens Stockholm. Staden spelar en central roll med sina byggnader och institutioner. Krilon själv håller till på Drottninggatan i centrala Stockholm.
  • Den som tar tunnelbanan till Slussen och går upp utgången mot Hökens gata kan följa Hedvig i Anna-Karin Palms roman Snöängel från 2011 i spåren. Hon inleder med att befinna sig på Götgatsbacken och därifrån kan man se ända bort till Skanstull och Globen. Romanen utspelar sig i Stockholm i mitten av 1980-talet. Författaren väver ihop olika historiska plan. Almqvists roman Drottningens juvelsmycke från 1834 med dess skildring av mordet på Gustav III finns hela tiden med och leder läsaren fram till de aldrig uttalade men tydliga parallellerna till mordet på Olof Palme i februari 1986.
 

Gör en tidsresa bland stadens lekplatser

Träugglor i Uggleparken i Kristineberg
Uggleparken, eller Lekboskén i Kristinebergs slottspark, som den egentligen heter, öppnade i augusti 2013. I parken finns jättelika myror att gå balansgång på, svampar som snurrar, blommor med hängmattor emellan och gigantiska skalbaggar. Namnet Uggleparken kommer från två 5,5 meter höga ugglor, ”Kungen” och ”Drottningen”, som innehåller rutschkanor. Bakom utformningen står den danska designbyrån Monstrum. Foto: Stockholms stad

Catharina Nolin professor i konstvetenskap och lektor i arkitekturhistoria tipsar om att göra en upptäcktsfärd bland Stockholms lekplatser.
Läs mer om Catharina Nolins forskning

Lekplatser väcker ofta starka minnen. Att besöka lekplatser är också ett sätt att följa synen på barn och unga i urbana miljöer under historiska tider. Så varför byggdes de och för vilka var de tänkta?

Med en ökad urbanisering och tillkomsten av folkskolan från 1800-talets mitt började särskilda platser för barn att planeras, i de offentliga parkerna, men även i kyrkogårdar som inte längre användes för begravningar. Stadsträdgårdsmästare och arkitekter utformade lekplatserna medan ideella sammanslutningar lånade ut lekattiraljer sommar som vinter. Genom fria lekar skulle barnen socialiseras till goda samhällsmedborgare. Med välfärdssamhällets framväxt från 1930-talet tillkom nya lekplatser med klätterdjungel, gungor och plaskdammar vilka väckte internationell uppmärksamhet. Vid sidan av Holger Blom och Stina Wretlind-Larsson som stod bakom den bemannade parkleken deltog även landskapsarkitekt Ulla Bodorff och politikern Alva Myrdal i debatten. Efter andra världskriget tillkom de första bygglekplatserna efter danska förebilder, konstnärligt utformade lekplatser som Skepp i Sköndal och Egon Møller-Nielsens lekmaskiner Tufsen och Ägget. I filmen Barn på stan (1970) betonades hur parkleken fostrade ledare – inte gäng. I flera parker leker barn på samma ställen idag som omkring år 1900, vilket visar på stark kontinuitet. Efter lång tid av standardisering syns idag större variation, som i Uggleparken i Kristineberg, Årstabergsparken och Anders Franzéns park i Henriksdalshamnen.” //Catharina Nolin

 

Titta på Ågestaverket medan det rivs

Ågestaverket
Ågestaveket i Farsta. Själva reaktorn bergrumsplacerad, men man ser inslagen till bergrummet och administrations- och turbinbyggnader och kan ana kyltornen uppe på beget. Foto: Mostphotos

Fredrik Krohn Andersson, arkitekturhistoriker och kulturarvsforskare vid Stockholms universitet tipsar om att titta på Ågestaverket i Farsta, också kallat R3 eller Adam, som var Sveriges första kärnkraftverk. Verket stängdes redan 1974 och nu, mer än fyrtio år senare, håller det på att rivas, ett beslut som väcker känslor.
Läs mer om Fredrik Krohn Anderssons forskning

Ågestaverket som började byggas 1957 och som var i drift mellan 1963 och 1974, var en del av dåtidens ambitiösa svenska kärnkraftsprojektet.

– Ågesta var ”språngbrädan till ny teknik i stor skala” och en viktig del i den senare storskaliga utbygganden av kärnkraften. Samtidigt var Ågesta också en återvändsgränd eftersom det låg som det gjorde, nära stadsbebyggelsen. Men framförallt för att den var ett uttryck för den så kallade ”svenska linjen” på atomenergiområdet som innebar ett reaktorprogram med naturligt svenskt uran som bränsle och tungt vatten som reaktormoderator med plutoniumproducerande potential, säger Fredrik Krohn Andersson.

Vad finns det att se nu?

– I Ågesta är själva reaktorn bergrumsplacerad men man ser inslagen till bergrummet och administrations- och turbinbyggnader och kan ana kyltornen uppe på beget.

Hur tar man sig dit?

Ågestaverket ligger på Vidjavägen 17 i Farsta och nås med buss 833 till hållplats Ågesta värmeverk.

 

Drottningholms slottsteater – föreställningar och teaterkostymer

Drottningholms slottsteater.
Drottningholms slottsteater. Foto: Tove Falk Olsson.

Petra Dotlacilová, forskare i europeisk danshistoria och teaterkostym mellan 1500- och 1700-talet, tipsar om Drottningholms slottsteater.
Läs mer om Petra Dotlacilovás forskning

–  I mitten av juli visar Drottningholms slottsteater en inspelning av förra årets "Agrippina" på stor skärmen i parken – gratis! Jag såg urpremiären av filmen, den var helt fantastisk! Och sedan är det föreställningarna i slottsteatern i augusti: Vivaldis "Il Giustino", säger Petra Dotlacilová.

– Drottningholm har också en ny utställning av teaterkostymer i teatern som är jättefin. De ska ha kommenterade visningar av utställningen under sommaren.

 

Bli algproffs och hjälp forskarna i sommar!

På sommaren pågår mycket forskning i Östersjöns grunda vikar. Bland annat för att ta reda på ännu mer om hur algbältet fungerar och jämföra hur det ser ut på olika platser i Sverige. I projektet Algforskarsommar finns möjlighet för allmänheten att bidra! Här hittar du sommarens uppgifter.

Till vänster är en bild på höstförökande blåstång som bildar förökningstoppar (1) strax ovanför sina
Till vänster är en bild på höstförökande blåstång som bildar förökningstoppar (1) strax ovanför sina flytblåsor (2) medan den sommarförökande blåstångens förökningstoppar sitter på sidogrenar (3 & 4). Kan du hitta den ovanliga hösttången åt oss?

Läs mer om Algforskarsommar

 

Hitta fler sommartips

Hitta förra årets sommartips

På denna sida