Stockholms universitet logo, länk till startsida

Valborg – en ritual eller en tradition? Etnologerna förklarar

Valborgsmässoafton har firats i Sverige och Finland sedan medeltiden och kommer ursprungligen från det katolska firandet av helgonet Walpurgis. Valborg är både en tradition och en ritual, två begrepp som överlappar varandra, men ändå inte står för samma sak. Etnologerna Barbro Blehr, vid Stockholms universitet och Jonas Engman vid Nordiska museet reder ut begreppen.

– Lite grovt kan man säga att en ritual måste vara en tradition, medan en tradition inte måste vara en ritual. Men båda handlar om något som återkommer, vilket är viktigt, säger Barbro Blehr, professor i etnologi vid Stockholms universitet.

Vad är en ritual?

– Det beror mycket på vem du frågar. Men i den etnologiska skolan jag kommer ifrån är det en repetitiv handlingssekvens som du känner igen. Den är formaliserad, vilket betyder att du gör saker på bestämda sätt. Motsatsen är att du improviserar och att det inte spelar någon roll hur du pratar eller rör dig.

Vad är då en tradition?

– Grundbetydelsen av en tradition är att något förs över, traderas, från generation till generation. Men idag används ordet ofta för att beskriva något vi brukar göra och sätter värde på att göra, och då kan det handla om traditioner som har en mycket kort historia, kanske något vi har gjort bara en gång tidigare men gärna vill upprepa vid en viss tidpunkt, kanske med ett visst tema, och tycker att ”detta måste vi göra till en tradition”. I dag skulle de flesta etnologer säga att vi skapar traditioner hela tiden. Det kan ske i små eller större sociala grupper – i familjer, vänkretsar, eller på arbetsplatser.

Vad har ritualer som Valborg för betydelse för oss idag?

– Valborg är en kalenderrit. Man skiljer mellan livscykelriter som markerar viktiga övergångar i livet och kalenderriter som strukturerar årets gång. Hur viktig Valborg är som rit beror på vem du frågar. För någon är elden väldigt viktig, för en annan är det att träffa vänner, för en tredje är inte Valborg viktigt alls. Valborg är en del av en traditionsrepertoar som vi kan välja om vi vill vara med på eller ej – till skillnad från till exempel jul eller midsommar som kan framstå som mer tvingande att förhålla sig till.

Varför är detaljerna viktiga för helheten i en ritual?

– Det är så vi bygger ritualer. Repetitionen bärs av igenkännande, det gäller både det som sägs och görs och de materiella saker som används. Typ julpynt; för somliga människor är det viktigt att det har en historia, och kanske också att sakerna har en koppling till människor som är viktiga för gemenskapen.

När skapas nya ritualer? Och varför släpps de in?

– Det är svårt att på konstgjord väg introducera en ritual och få uppslutning. När det däremot gäller saker som folk väljer att göra självmant kan det gå väldigt snabbt att det blir en ritual. När Olof Palme blev skjuten ledde det till ett berg av rosor på mordplatsen. Då var det något nytt. Nu blir det ofta snabbt ett altare av blommor och kramdjur på plats om det sker något dramatiskt. Det är en ritual vi snabbt har lärt oss.

– Den svenska nationaldagen däremot är en ritual som påbjudits uppifrån, på politisk väg. Svenska flaggans dag blev nationaldag redan 1983, men en helgdag blev den först 2005. En viktig drivkraft hos dem som ville att dagen skulle bli helgdag var att de trodde att man då skulle få en större uppslutning kring nationaldagen på ett sätt som skulle motverka främlingsfientlighet och nationalism. Om det blev så eller ej kan få vara en öppen fråga.

Om Barbro Blehr

Barbro Blehr är professor i etnologi vid Stockholms universitet.
Forskningsfokus: ritualer, religion, nationalism, vardagsliv.
Läs mer om Barbro Blehrs forskning

 

Valborgshistoria med Nordiska museet

Jonas Engman
Jonas Engman Foto: Nordiska museet

Fem frågor till etnologen och intendenten Jonas Engman på Nordiska museet.

Vem var Valborg?

– Valborg, eller Walpurgis, var enligt legenderna ett helgon i Tyskland. När Sverige och Norden kristnades följde den tyska katolska kyrkans dagar med. En av dem var Valborg.

Hur länge har vi firat Valborgsmässoafton?

– Valborg som helgondag fanns i den kristna kalendern åtminstone sedan medeltiden. I samband med reformationen under 1500-talet ville den nya kyrkan rensa bort helgondagarna, vilket inte lyckades så jättebra. Firandet av Valborg övergick efterhand till att bli en folklig festdag, ett skäl är att Valborgmäss ligger så nära Första maj, en festdag i bondesamhället. För den urbaniserade arbetarklassen i slutet av 1800-talet blev Valborgsmäss en supdag.

Varför är Valborg så stort i den akademiska världen?

– Parallellt med det folkliga firandet, fanns en medeltida tradition att djäknar – den tidens studenter – anordnade uppsluppna tåg genom stiftsstäderna. Den traditionen har sedan 1800-talets mitt omvandlats till studentstädernas festligheter som vi ser idag.

Handlar högtiden om att välkomna våren?

– Både ja och nej. Idag, definitivt! Även i bondesamhället markerade denna tid en växling i jordbruket med det som vi idag kallar vårbruk. Men i det samhället fanns flera tidpunkter som markerade vårbruk.

Varför eld och majbrasa?

– Eld är en av de mest framträdande symboliska verktygen i ritualer! I Norden har vi tänt eldar vid påsk, Valborg och St Hans dag, som i Sverige är detsamma som midsommar. Just Valborgsbrasor kan ha att göra med att betesdjuren släpptes ut vid denna tidpunkt och skyddades mot övernaturliga väsen – och rovdjur – med hjälp av eld.
– En tolkning har att göra med revolterande unga, som enligt vissa källor tycks ha tänt eldar för att reta upp kyrkan, som ville förbjuda valborgsmässofirande. Idag handlar Valborgsmässans brasor mest om att hälsa våren välkommen.

Fem frågor till Jonas Engman

 

Fler valborgslänkar

Läs mer om Valborg
Årets Dagar, en helgdagskalener i app-format från Nordiska museet, påminner om kända och okända dagar.

 

 

Valborgsmässa i Floda socken 1936 - en film från Nordiska museet

Inspelad av Nordiska museet i Floda socken, Dalarna år 1936. Regi: Ola Bannbers. Foto: A. Bjurman.

På denna sida