Stockholms universitet logo, länk till startsida

Nytt forskningsprojekt om kriminella karriärer

Kriminella karriärer från adolescensen till pensionsåldern bland individer med erfarenhet av samhällsvård: förekomst, mönster och intergenerationella samband.

Lars Brännström, forskare vid institutionen för socialt arbete, har tillsammans med Olof Bäckman, forskare vid Kriminologiska institutionen, fått medel från Vetenskapsrådet (VR) för ett projekt som siktar på att öka förståelsen för varför individer med erfarenhet av samhällsvård tenderar att vara överrepresenterade vad gäller brottslighet än jämnåriga utan sådan erfarenhet.

För att öka vår förståelse krävs emellertid tillgång till stora, populationsbaserade urval av både män och kvinnor, och en uppföljningstid som möjliggör att följa dem över stora delar av livet. Detta projekt har tillgång till sådana data. Baserat på en 65-årig uppföljningsstudie av en Stockholmskohort född 1953 (och deras barn) kommer det föreslagna projektet undersöka hur samspelet mellan samhällsvården och de placerade individernas bakgrund och psykiska hälsa formar deras kriminella karriärer från adolescensen till pensionsåldern.

Genom att integrera teoretiska och metodologiska verktyg hämtade från socialt arbete, sociologi, kriminologi och epidemiologi är ambitionen att belysa brottsligheten på ett mer utförligt sätt än vad som tidigare har varit möjligt.

Projektet utgår från ett livsförloppsperspektiv som innebär ett fokus på hur olika faktorer under barndomen och ungdomstiden påverkar vuxenlivet. Det longitudinella materialet kombinerat med senare tids utveckling av statistiska metoder för livsförloppsdata gör det möjligt att undersöka olika hypoteser kopplade till livsförloppsteorier om kriminella karriärer. Detta inbegriper även i vilken utsträckning kriminalitet och placering i samhällsvård ärvs från föräldrar till barn.

Vi har vidare för avsikt att undersöka betydelsen av riskfaktorer såsom skolmisslyckande som genom interventioner och socialt stöd kan påverkas. Genom könsstratifierade analyser går det även att bedöma i vilken utsträckning de samhällsvårdades kriminella karriärer är specifika för män och kvinnor. Detta kan sammantaget inte bara hjälpa samhället i egenskap av ställföreträdande förälder att leva upp till sitt löfte att skapa ett bättre liv för de barn som har upplevt påtagliga svårigheter under uppväxten, utan också bidra till teoriutveckling.

Lars Brännström

Olof Bäckman