Stockholms universitet logo, länk till startsida

Tiktokkriget och kampen om sanningen

Kriget i Ukraina har kallats det första ”Tiktokkriget”. Drabbande bilder av konflikten strömmar in i den privata sfären genom social mediekanaler som Tiktok, sida vid sida med semesterfoton och bilder av vänners nyfödda barn. Flödet skapar engagemang och driver på opinionen, men hur bra är egentligen sociala medier på att förmedla ett krig?

– Sociala mediekanaler som Twitter och Facebook utformades ju för två decennier sedan för att förmedla triviala personliga budskap i fred och frihet. Det gör att de är illa skickade att i dagens situation hantera stora allvarliga världshändelser som ett krig, säger Mattias Svahn.

Mattias Svahn är forskningschef för eGovlab vid Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet. Han är expert på mediepsykologi med fokus på desinformation i sociala medier.
Läs mer om Mattias Svahns forskning

Komplicerad roll för ett företag

Enligt Mattias Svahn har Facebook i Ukrainakonflikten fått en roll som ett kommersiellt börsnoterat företag har svårt att hantera.
– I ett så polariserat klimat som vi har i situationen i Ukraina, där information från Ryssland är propaganda med en roll i krigföringen, är det svårt för ett företag att ta medlande eller dömande roll.    

Flöde med oönskade effekter

Det ständiga flödet av bilder från en katastrof rakt in i den privata sfären kan också leda till effekter som psykisk ohälsa.
– Det finns ett fenomen som kallas ”halo-effekten”. Det går ut på att det du senast läste påverkar det du läser näst. Att ständigt ta del av kriget i sociala medier kan leda till att du även uppfattar privata händelser omkring dig som större tragedier än du annars skulle ha gjort. Kriget intimiseras. Psykologiskt är det nog egentligen bättre för oss att hålla isär det privata och de stora allvarliga världshändelserna.

Driver på utvecklingen

Samtidigt finns det positiva effekter. Under kriget på Balkan på 1990-talet fanns inga sociala medier. Då tog det flera år innan omvärlden agerade mot den etniska rensningen. Enligt Mattias Svahn kan det nog finnas en viss förvåning hos den ryska regimen över att västvärlden har avancerat så snabbt opinionsmässigt den här gången.
– I krig är det ju en kamp om sanningen från båda sidor. Traditionellt har parterna informationsmyndigheter och kontrollerade kanaler som försöker föra fram budskapet. I det nya medieflödet får vi en ström av mer personliga bilder från kriget direkt in i vårt privata medieflöde på ett för regeringarna okontrollerat sätt.

Arketypisk berättelse

Och berättelsen om kriget i Ukraina är en berättelse vi känner igen, som omedelbart skapar engagemang.
– Det är en berättelse som är väldigt arketypisk, om Davids kamp mot Goliat. Sociala medier bidrar här till att underminera den ryska berättelsen. Det blir mycket svårare för Ryssland att bygga en stor lögn med alla berättelser om motsatsen som strömmar ut.
Det gör att Ryssland förlorar mark i informationskriget.

Strategi att så split

Enligt Mattias Svahn har Rysslands informationsstrategi tidigare snarare varit att slå sönder berättelser, att så split, till exempel under Brexit, när det malaysiska planet Flight 17 sköts ner över Ukraina, sannolikt av ryska styrkor, eller i samband med ”Black lives matter”.
– Till slut blir det så mycket informationsbrus att det inte finns någon sanning kvar. Ingen tror på någon berättelse. Nu vill Ryssland tvärtom att vi ska tro på en särskild sanning, deras sanning. De måste då bygga ett eget narrativ, vilket inte framstår som trovärdigt i strömmen av motnarrativ från krigets verklighet i sociala medier.

Krigspropaganda vill ta kontroll

Traditionellt handlar krigspropaganda om att berätta något kontrollerat, något som stödjer den egna sidan i ett krig. Det handlar om att skapa och ta kommandot över den stora berättelsen.
– Tyskland under nazismen var bra på det och Milosevic i det forna Jugoslavien. Under kriget i Ukraina försöker Ryssland göra det, men hittills har det bara funkat på den egna befolkningen. Just nu ser vi hur Ryssland i Sverige via ambassadens hemsida börjat lägga ut inlägg på Facebook om hur ryssar i Sverige förföljs, så att berättelserna kan användas på hemmafronten. Det är ett sätt att försöka komma igen i propagandakriget.

Vad betyder det för kampen om ”sanningen”?

– Det vi ser är att Ukraina, trots betydligt mindre resurser, kommer fram med sitt budskap mycket bättre. Den arketypiska grundhistorien blir viktigare än propagandaapparaten. Rysslands desinformationskampanjer går fram internt på hemmaplan, men fungerar inte alls utanför Ryssland.

Hur stor betydelse har det för kriget?

– Samtidigt som sociala medier kan kännas futtiga i ett krig, driver de på västvärldens opinionsutveckling. Och en stark opinion påverkar i sin tur utvecklingen på olika sätt. Den trycker till exempel på för att sätta in och hålla sanktioner. Ett exempel är när Spotify tvekade om att lägga ner Moskvakontoret. De blev då utsatta för en skam-kampanj.

Är det inte farligt att som privatperson sprida information i ett krig?

– Jo, om du befinner dig i en stad i Ukraina och Ryssland sedan ockuperar den staden, så kan du ligga risigt till.
Mattias Svahn menar att det finns risk att vi som sociala medieaktörer agerar utifrån mentala informationssilos. När vi är omgivna av andra på sociala medier som tycker som vi, är det lätt att tro att vi även fysiskt är omgivna av andra som tycker samma sak.
– Det gör att vi blir mer benägna att göra ställningstaganden. Men i en situation som den vi nu ser är det nog snarare läge för den som är i Ukraina att vara försiktig.  

”Think. Check. Share”

Enligt Mattias Svahn är det alltid bäst att hålla sig till samma grundprincip: Lägg inte ut något som kan vändas emot dig i efterhand.
– Oavsett om du är i Ukraina eller Sverige är det bra att hålla sig till de gamla käpphästarna ”Think. Check. Share”. Börja med att tänka efter. Dela inte på impuls. Agera inte för känslomässigt. Varifrån ser informationen ut att komma? Är det en trovärdig källa, eller är det en källa jag inte hört talas om? Ta med andra ord ett djupt andetag först och dela sedan. Var medveten om att även social medieinlägg som kommer från vänner och bekanta kan vara skrivna i en trollfabrik i Sankt Petersburg.

 

Varför kallas kriget i Ukraina ”Tiktokkriget”?

Vietnamkriget som pågick mellan 1955 till 1975 brukar kallas för det ”det första tv-kriget”.  Det var första gången privatpersoner via tv kunde följa händerlser på slagfältet i snabba nyhetsinslag. Kriget i Ukraina kallas nu ”det första Tiktokkriget”, eftersom personliga digitala vittnesmål i sociala mediekanaler spelar en så viktig roll för bilden av kriget.

Läs mer i DN:artikeln: Därför kallas Rysslands invasion av Ukraina för det första ”Tiktokkriget”

 

Co-creation avslöjar desinformation

I forskningsprojektet ”Co-inform”, som avslutades 2021, var huvudfokuset att hitta verktyg för att avslöja desinformation i stor skala. Projektet var en del av EU-programmet Horizon 2020 och leddes av Mattias Svahn och e-Govlab.

– Det viktigaste vi kom fram till är att det går att kombinera mänsklig mer sofistikerad bedömning med maskinell läsning, till exempel av bilder för att se om de använts i olika sammanhang, genom något som kallas co-creation. Maskininlärningsstödd co-creation är ett helt nytt koncept. På så sätt får man det bästa av två världar.

För att öka kvantiteten i avläsningen engagerade projektet gräsrotsrörelser som kunde engagera sig i samarbete med maskininlärningen. Men co-creation har flera utmaningar innan resultaten kan bli tillfredsställande enligt Mattias Svahn.

– Problemet är att för att få det att fungera behövs en stabil gräsrotsrörelse omkring, med människor som kan jobba med bedömningen. Något vi som forskar inte har möjlighet att skapa. En annan utmaning är att maskininlärning med AI bara kan nå upp till en viss procents matchning. Det är tillåtet med en given felmarginal. Men om vi skulle råka bedöma WHO som otrovärdigt på grund av misstag i maskininlärningen blir följderna katastrofala. De sista procenten är mer viktiga när det gäller anti-desinformationsverktyg.

Läs mer om forskningen om co-creation

 

Fakta och länkar

Vad är desinformation?

Försök att avsiktligt sprida osanna och vilseledande uppgifter för att åstadkomma skada eller påverka människors attityder, ställningstaganden och handlande i en viss riktning. Även oavsiktlig spridning av osanna och vilseledande uppgifter räknas ibland som desinformation.
Källa: https://demokratiskasamtalet.se

– Ibland är det lätt att tänka att det vi ser i dag är helt nytt, men det mesta mänskligheten gör på sociala medier fanns långt innan digitala medier uppfanns. Det är bara formen som är annorlunda och omfattningen, säger Mattias Svahn.

Redan på romartiden hackade nyblivna kejsare bort ansiktet på gamla kejsares statyer, när det var politiskt lämpligt.
Damnatio Memoriae: How the Romans erased the memory of their fallen Emperors

Ryssland var pionjärer redan på 1940 och 1950-talet när det gällde att redigera bilder.
Long Before Photoshop, the Soviets Mastered the Art of Erasing People from Photographs — and History Too

Svenska Källkritikbyrån är exempel på manuell granskning av desinformation.
Läs mer

Facebook/Meta har svårt att som börsnoterat företag hantera desinformationen i ett krig.
Läs mer

På denna sida