Stockholms universitet logo, länk till startsida

Från gift till vardagsmat - om rusmedlens historia i Europa

Under 1600-talet introducerades europeiska konsumenter för ett brett spektrum av nya beroendeframkallande varor, rusmedel eller ”intoxicants” — som kakao, kaffe, opium, socker, te och tobak. Vilken betydelse fick rusmedelen och hur har vår syn på beroende skiftat genom historien? Det tittar forskare från Stockholms universitet på i två pågående forskningsprojekt om droghistoria och ekonomi.

Artikeln bygger på föreläsningen ”Socker, tobak, opium och den globala ekonomin” med historikern Leos Müller, kulturhistorikern Ulrika Torell och ekonomhistorikern Daniel Berg, inspelad på Kuturhuset Stadsteatern den 15 december 2021.

Sockret - konfekt och medicin i kombination

Sockret, som hade både konserverande och plastiska egenskaper, blev snabbt oundgängligt, framför allt som en del av läkemedelsproduktionen.

Ulrika Torell, kulturhistoriker, forskare och intendent vid Nordiska museeet, förklarar:

 

 

Opium - ruset en del av den medicinska effekten

Narkotiska preparat gjorde också sitt intåg via medicinen. Opium sågs inte som något negativt och ruset var tillsammans med de smärtstillande egenskaperna en del av den medicinska effekten.

Daniel Berg, forskare i ekonomisk historia, disputerade 2016 med avhandlingen "Giftets värde: Apotekares förståelse av opium i Sverige, 1870-1925", förklarar:

 

 

Konsumtionsrevolutionen och det blodstänkta sockret

En grundförutsättning för den nya tiden var kolonialism och slavhandel. Varorna kom från kolonier och distribuerades via komplexa globala handelsnätverk. Ett faktum som redan på 1700-talet väckte frågor om det verkligen var moraliskt försvarbart att konsumera till exempel socker.

Leos Müller, professor i historia vid Stockholms universitet. Föreståndare för Centrum för maritima studier, CEMAS, förklarar:

 

 

Kaffe + socker = större effekt

Men trots moraliska frågetecken blir varorna snabbt en del av vardagen.  Bland annat på grund av att substanserna kombineras på olika sätt som skapar dagens kopplingar mellan kaffe och sju sorters kakor, eller kaffe och en cigarett.

Daniel Berg, forskare i ekonomisk historia, disputerade 2016 med avhandlingen "Giftets värde: Apotekares förståelse av opium i Sverige, 1870-1925", förklarar:

 

 

 

Om deltagarna

Ulrika Torell, kulturhistoriker, forskare och intendent vid Nordiska museeet inom områden som rör matens, måltidernas och ätandes historia.

Leos Müller, professor i historia vid Stockholms universitet. Föreståndare för Centrum för maritima studier, CEMAS.

Forskningsfokus: svensk sjöfart och handel under 1700-talet, framförallt relationen mellan utrikespolitik och ekonomisk utveckling.
Läs mer om Leos Müllers forskning

Läs mer om CEMAS

Daniel Berg, forskare i ekonomisk historia, disputerade 2016 med avhandlingen "Giftets värde: Apotekares förståelse av opium i Sverige, 1870-1925".
Forskningsfokus: Rusets ekonomi: svensk opiumhandel under 1700- och 1800-talet.
Sedan 2019 ingår Daniel Berg i forsknigsprojektet Indexkritik, som fokuserar på samhällsekonomin och konsumentprisindex, bland annat med koppling till läkemedel och droger.

Hitta avhandlingen

Läs mer om forskningsprojektet Indexkritik

Moderator för samtalet är författaren och journalisten Gabriella Ahlström.
Läs mer om Gabriella Ahlström

 

Intoxicating Spaces

Forskningsprojektet Intoxicating Spaces är ett samarbete mellan flera europeiska universitet.

Med fokus på fyra europeiska städer – Amsterdam, Hamburg, London och Stockholm – studerar Intoxicating Spaces hur nya ”intoxicants” påverkade urbana offentliga rum, och hur dessa urbana miljöer skapade breda europeiska beteendemönster och praktiker under perioden 1600 till 1850.

Läs mer om Intoxicating Spaces

På denna sida