Stockholms universitet logo, länk till startsida

Språk och makt i Ukraina och Ryssland

Makt och språk hör ihop. Det var tydligt under den förra presidentperioden i USA och inte minst nu under den pågående ryska invasionen av Ukraina, när vissa ord och uttryck inte längre får användas i Ryssland. Susanna, Sanna, Witt, är lektor i ryska och har kunnat följa kopplingen mellan språk och makt i realtid under våren 2022. Samtidigt har hon engagerat sig för att sprida kunskap om Ukraina och ukrainsk litteratur.

Staty som håller i stapel med böcker utanför biblitek i Odessa, Ukraina.
Vetenskapliga biblioteket i Odessa, Ukraina. Bilden tagen i maj 2020, beskuren. Foto: Multipedia/Mostphotos.

– Utvecklingen mot ett Orwellskt nyspråk i Ryssland har gått otroligt fort, även om utvecklingen egentligen pågått ett längre tag. Nu är det tydligt att man säger att ”Vad saker betyder bestämmer vi”, säger Sanna Witt. Hon är lektor i ryska vid Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska med ett intresse för skönlitterär översättning och för modern ukrainsk litteratur.

Hon har kunnat använda dagsaktuella exempel i undervisningen i textanalys och översättning, till exempel källor som tydligt visar att medierna är tvungna att använda nyord som ”specialoperation” i stället för ”krig”. När det fortfarande (fram till mars 2022) fanns enstaka fristående medier kunde de exempelvis skriva ”det vi nu är tvungna att kalla specialoperation”. Det har lett till intressanta diskussioner med studenterna. Men våren har också varit ansträngande och det har varit en ständig anspänning:

– Det har varit fysiskt jobbigt att läsa de ryska propagandatexterna med tv-klippen från Ukraina på näthinnan. Och ännu mer att inse att en så grov och primitiv propaganda faktiskt fortfarande kan fungera i Ryssland. 

Sanna Witt och kollegorna på Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska har engagerat sig. De har samlat in kläder, någon har lånat ut en lägenhet och så vidare. Tack vare Wenner-Grenstiftelserna har också en professor från Kiev som flydde till Sverige i början av kriget fått finansiering för ett år och är nu gästforskare på institutionen.

 

Översättningar skapade nationell identitet

Porträtt av Sanna Witt
Sanna Witt. Foto: Sara Kleberg Witt.

Sanna Witts egen forskning handlar om översättning under sovjettiden. Här samarbetar hon bland annat med professorn från Kiev, Lada Kolomiyets, som undersökt hur översättningar av skönlitteratur till ukrainska under sovjettiden först bidrog till att utveckla det ukrainska språket och skapa en ukrainsk identitet och senare till russifiering av ukrainskan.

– Strax efter revolutionen uppmuntrades nationella kulturer i de olika delrepublikerna för att skapa legitimitet för Sovjetunionen. Tidigare hade ukrainskan varit undertryckt, och förbjuden i tryck sedan 1876, så översättarna fick en central roll för att utforma ukrainskan, säger Sanna Witt.

Utvecklingen stoppades när Stalin kom till makten på 1930-talet och översättarna, liksom andra intellektuella, började så småningom rensas ut. Men innan dess hann översättningsvetenskapen, både i Ryssland och Ukraina, utvecklas till att bli mycket mer avancerad än den var i väst, berättar Sanna Witt. Det förändras dock och översättningar av skönlitteratur kom att bli en del av russifieringen av Sovjetunionen – utländsk litteratur översattes exempelvis inte längre direkt till ukrainska och andra språk utan via en rysk översättning. Översättarna skulle se till att hålla sig så nära den ryska förlagan som möjligt. Den litterära ukrainska blev på så sätt allt mer lika ryskan.

– I stället för att göra nya översättningar reviderade man de gamla och tog bort det som låg längre från ryskan, berättar Sanna Witt.

Antalet synonymer kunde också minskas i ordböcker och bara de ord som låg närmast ryskan behölls.

– Det var ett sofistikerat språkpolitiskt arbete för att begränsa ukrainskans inflytande. Om detta hade vi ett seminarium i våras med Valentyna Savchyn, en annan ukrainsk översättningsforskare som nu är vid SCAS (Swedish Collegium for Advanced Study) i Uppsala.

 

Ideologiskt anpassade översättningar

Ett annat av Sanna Witts forskningsprojekt, finansierat av Vetenskapsrådet, har undersökt utvecklingen av det som brukar kallas ”den sovjetiska översättningskolan” som Sovjet, och numera Ryssland, var och är mycket stolta över. Det är en tradition som har fokus på att tolka, överföra och anpassa den översatta texten så att den låter som om den vore skriven på ryska från början, inget främmande finns längre kvar i den.

– I översättningen ingick även ideologisk anpassning. Man skulle inte översätta det författaren skrivit utan relatera till den verklighet som texten enligt marxistisk-leninistisk estetik speglade, hette det i de översättningsteoretiska riktlinjerna. Översättaren skulle använda sin ”ideologiska överlägsenhet” för att skriva vad författaren egentligen menat, säger Sanna Witt.
– Samtidigt fanns en mängd fantastiska översättare som gjorde vad de kunde för att ge den sovjetiska publiken tillgång till utländsk litteratur. I många fall med mycket gott resultat. Men de fick kämpa med denna inställning till översättandet. 

– Den sovjetiska översättningsskolan har satt djupa spår och fortsätter att påverka hur man ser på översättning i Ryssland och hur texter anpassas kulturellt och ideologiskt, säger hon.

 

Brist på ukrainsk litteratur på svenska

Sanna Witt har också översatt en del modern ukrainsk litteratur, både poesi och prosa. Senast ”6 poeter från Ukraina” i tidskriften 20-tals senaste nummer. De flesta av dikterna har anknytning till krigen som ju egentligen pågått sedan 2014 i östra Ukraina, påpekar hon.

Det kan dock vara svårt att vara både forskare och översättare eftersom de båda rollerna har olika förhållande till text. Forskare tenderar att problematisera och analysera texter på ett annat sätt än översättare, det är bra om man kan hålla isär rollerna, säger Sanna Witt. Men det är också viktigt att litteraturen kommer fram och finns på svenska:

– Det är en skandalös brist på litteratur från Ukraina på svenska, bara tre översatta romaner de senaste 50 åren.

Planer finns på att kunna starta en grundkurs i ukrainska vid universitetet från våren 2023, men redan till hösten kan den som har goda kunskaper i ett annat slaviskt språk läsa en kurs i ukrainska.

Ukrainska som ett andra slaviskt språk