Stockholms universitet logo, länk till startsida

Lika många undantagstillstånd under pandemins första våg som under förra decenniet

Det infördes lika många undantagstillstånd i världen under den första coronavågen 2020 som det gjordes sammanlagt under det föregående decenniet. Grannländers påverkan på varandra, svaga demokratier och en dålig pandemiberedskap är några av förklaringarna, visar forskning från Göteborgs och Stockholms universitet.

Oxford street under pandemic lockdown
Utegångsförbud i Lyon Frankrike i maj 2020 Foto: Joe Stubbs/Unsplash

– De områden som sticker ut är Latinamerika, Sydeuropa och delar av Afrika som hade en särskilt stor andel undantagstillstånd, säger Magnus Lundgren, universitetslektor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Tre huvudsakliga mönster

Magnus Lundgren, som då studien genomfördes arbetade vid Stockholms universitet, har tillsammans med forskarkollegorna vid Stockholms universitet studerat vilka faktorer som gjorde det mer eller mindre sannolikt att länder införde undantagstillstånd under coronapandemins första våg. Resultaten baserar sig på en statistisk undersökning av 180 länder under perioden januari till juni 2020.
– Vi identifierade tre huvudsakliga mönster som hade med grannländers påverkan, graden av demokrati och pandemiberedskap att göra, säger Magnus Lundgren.

  • För det första var det mer sannolikt att länder införde undantagstillstånd om andra länder i samma region redan hade gjort det.
  • För det andra var undantagstillstånd mer vanligt bland länder med svaga demokratiska system, jämfört med länder med starka demokratiska system och länder med icke-demokratiska system.
  • Slutligen var länder med en starkare pandemiberedskap mindre benägna att införa undantagstillstånd.

Hälften av världens länder

Det finns tidigare forskning som förklarar varför länder inför undantagstillstånd. Men för första gången har forskare nu fokuserat på de undantagstillstånd som infördes i samband med att coronapandemin svepte över världen våren och sommaren 2020. Av världens länder införde ungefär hälften något slags undantagstillstånd under kortare eller längre perioder.

Styrmedel som kan missbrukas

Pandemin har inneburit stora påfrestningar för samhällen och regeringar har vidtagit olika åtgärder. Undantagstillstånd kan ge regeringar större möjligheter att bekämpa en pandemi men innebär ofta kraftiga inskränkningar av fri- och rättigheter.
– Vår forskning kan hjälpa oss att förstå på vilket sätt olika länder har försökt motverka pandemin. Även om det inte är föremål för direkt analys i vår studie, kan resultaten också förklara om och i vilken utsträckning som undantagstillstånd har missbrukats av regeringar för att främja politiska mål som inte har något med pandemin att göra, säger Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet.

Vad innebär undantagstillstånd?

Undantagstillstånd är en situation då ett lands normala lagar och rättigheter sätts ur spel och myndigheter får utökade maktbefogenheter. Undantagstillstånd förklaras av regeringen i ett land, ofta till följd av krigssituationer, inre oroligheter och katastrofer. En vanligt förekommande åtgärd vid undantagstillstånd är införande av utegångsförbud.