Genushistoriska seminariet

Historiska institutionen har en lång och livaktig tradition av forskning kring genushistoria, det vill säga historia där relationerna mellan män och kvinnor sätts i fokus för historieskrivningen.

I genushistoriska seminariet diskuteras, genomtröskas och debatteras texter med nya genusperspektiv. Seminariet samlar forskare som arbetar med alla perioder, från medeltid till vår samtid, och forskare som ägnar sig åt någon form av genusperspektiv i sin forskning.

 

Mer om genushistoria

Forskning med genusperspektiv berör alla perioder, från medeltid till vår samtid. Den genushistoriska forskningen vid institutionen är samtidigt också teoretiskt och tematiskt bred. Insikten om att vi, för att studera genus, också måste gå bortom genus är djupt inarbetad i institutionens forskningsprofil.

Denna insikt har fört in institutionens genushistoriska forskning på nya vägar under det senaste decenniet. Särskilda kompetensområden på institutionen där genusperspektiven är starka är till exempel svensk politik under 1900-talet, känslornas historia, män och maskuliniteter, och religion.

Teoretiskt och metodologiskt är ansatserna tvärvetenskapliga. Genus studeras utifrån biografiska perspektiv som sätter en enstaka individ i fokus. Kvinnorörelsen har studerats utifrån de känslor som uppstod mellan kvinnor och hur kvinnor använde sig av dessa känsloband politiskt. Nya teoretiseringar av maskulinitet har utvecklats. Särskilt den tidigmoderna perioden har studerats utifrån queerperspektiv. Medeltiden har analyserats genom nya metoder och perspektiv kring markägande. Flera forskare studerar relationen mellan religiösa föreställningar och genus. På alla dessa områden har forskningen behandlat relativt okänd terräng, och nya förståelser för hur genusrelationer har strukturerat vårt förflutna och fortsätter att strukturera vår tillvaro har utvecklats.

 

Kontakt

På denna sida