Hantering av diskriminiering och kränkningar

Stockholms universitet jobbar mot alla former av diskriminering eller kränkningar både gällande studenter och personal. Här hittar du information om regler och riktlinjer om vad som gäller vid diskriminering och kränkning. Du hittar också information om vad du ska tänka på vid grupparbeten.

 

Vad innebär diskriminering och trakasserier

På Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen samt hela universitetet ska både studenter och personal bemötas på ett icke-diskriminerade och icke-kränkande sätt. Det gäller både i skriftligt tilltal och muntliga samtal.

Kränkande särbehandling, trakasserier/mobbing som har samband med någon diskrimineringsgrund eller sexuella trakasserier är oacceptabla och ska inte förekomma. Om Stockholms universitet får kännedom om att någon är utsatt för det ska åtgärder genast vidtas.

Läs mer om jämlikhet och lika villkor vid Stockholms universitet

Du kan också läsa mer om grundläggande förbud mot diskriminering i:

Diskrimineringslagen

De definierade diskrimineringsgrunderna är:

  • kön
  • könsöverskridande identitet eller uttryck
  • etnisk tillhörighet
  • religion eller annan trosuppfattning
  • funktionsnedsättning
  • sexuell läggning
  • ålder

Trakasserier innebär kränkning av någons värdighet utifrån någon av diskrimineringsgrunderna.

Institutionen verkar för att detta förhållningssätt mot diskriminering ska efterlevas även utanför universitetets verksamhet.

Yttrandefrihet men inte förtal och hot

Vi har yttrandefrihet i Sverige som är lagstadgad i Yttrandefrihetsgrundlagen samt artikel 10 i Europakonventionen. Men vissa yttranden är dock kriminaliserade i Brottsbalken, som till exempel förtal, förolämpning, hets mot folkgrupp och olaga hot.

Handläggning vid fall av diskriminering eller trakasserier vid institutionen

Om du upplever diskriminering eller om någon agerar mot dig på ett sätt som du uppfattar som trakasserande, då ska du göra anteckningar om vad som hände, när och var, och tala om saken med någon du känner förtroende för.

Du kan i första hand vända dig till kontaktpersonen för likabehandlingsfrågor vid institutionen. Du kan också vända dig till kursansvarig lärare, studievägledare eller studierektor.

Tänk på att om du påtalar trakasserier, så är den medarbetare som får kännedom om detta skyldig att föra saken vidare till prefekten. Prefekten är i sin tur skyldig att se till att en utredning inleds och att informera universitetets jämlikhetssamordnare.

Läs mer om jämställdhet, jämlikhet och likabehandling vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen

Du kan också få rådgivning och samtalsstöd via Studenthälsan i Stockholm.

För att få stöd kan du även vända dig till Stockholms universitets studentkår.

Universitetets jämlikhetssamordnare

Om du har frågor kring diskriminering, kränkning och trakasserier eller vilka rättigheter du har som student eller om du vill veta mer om jämlikhetsarbetet vid universitetet kan du kontakta jämlikhetssamordnaren vid Studentavdelningen:

E-post: jamlikhet@su.se
Besöksadress: Studenthuset, Universitetsvägen 2B.

 

 

Här förklaras vanliga begrepp som kan innebära diskriminering och kränkning för den/de som blir utsatt för det.

Diskriminering

Begreppet innebär att utifrån någon av diskrimineringsgrunderna missgynnas direkt genom att bli sämre behandlad än någon annan, eller indirekt genom att någon regel eller bestämmelse som till synes är neutral ändå missgynnar personer. Diskriminering kan även grundas på bristande tillgänglighet eller ta sig uttryck genom trakasserier - uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.

Förtal

"Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal" (Brottsbalken 5 kap. 1 §).

Förolämpning

"Den som smädar annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot honom /…/ dömes för förolämpning" (Brottsbalken 5 kap. 3 §).

Olaga hot

"Om någon lyfter vapen mot annan eller eljest hotar med brottslig gärning på sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom" (Brottsbalken 4 kap. 5 §, Tryckfrihetsförordningen 7 kap. 4:16§).

Hets mot folkgrupp

”Den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning, döms för hets mot folkgrupp" (Brottsbalken 16 kap. 8 §).

 

Som student vid universitetet är du i stort sett dagligen del av olika sociala sammanhang. Här, precis som i annan social samvaro, kan oenighet uppstå om hur saker ska genomföras eller om vem som har ansvar för olika delar.

För att klargöra hur viktigt det är att varje student aktivt medverkar i grupparbeten inom en kurs har riktlinjer utarbetats som stöd i genomförandet av uppgiften. Här finns bland annat förslag på hur varje grupp i förväg kan definiera varje students ansvarsområde och vad som händer vid sjukdom eller annan frånvaro.

Läs mer om riktlinjer för grupparbeten vid BUV.

På denna sida