Stöd till nyanlända föräldrar – vad behövs?

Att implementera ett program för föräldrastöd kan vara en utmaning, i synnerhet om föräldrarna är nyanlända till Sverige och inte helt litar på socialtjänsten. 

Ulla-Karin Schön. Foto: Niklas Björling
Ulla-Karin Schön. Foto: Niklas Björling

Det finns sedan tidigare olika föräldrastödsprogram för att stärka relationen mellan föräldrar och barn och för att öka den mentala hälsan hos föräldrar och barn. Dock saknas det kunskap om hur föräldrastödsprogram kan anpassas till nyanlända migranter. Ulla-Karin Schön, forskare i socialt arbete vid Stockholms universitet, har därför tillsammans med andra svenska forskare gjort en studie där de tittat på genomförandet av ett sådant program. 60 föräldrar från Somalia bjöds in till programmet, och deras erfarenheter tas här till vara. Studiens slutsatser bygger på fokusgruppsdiskussioner, en enkät, närvarolistor och observationer under det pågående programmet.  

Programmet siktade på att förbättra föräldrarnas reflektioner över sitt barns beteende och behov, och även att ge föräldrarna kunskap om vad det innebära att vara förälder i Sverige. En majoritet av föräldrarna var nöjda med programmet och tyckte att de fått ökad kunskap om barns rättigheter och det stöd de kunde få från socialtjänsten. De berättade också att de upplevt en förbättring av relationen till barnen. 

Det är dock inte bara programmets direkta fokus på relationen mellan föräldrar och barn som är av betydelse för att det ska fungera – det finns många andra faktorer som spelar in. Genom att utvärdera inte bara resultatet utan hela genomförandeprocessen kan man öka förståelsen för vilka faktorer som bidrar till framgång eller misslyckande när det gäller att genomföra en komplex intervention. Komplexiteten ligger både i programmet som sådant och i faktorer som den hjälpande organisationers resurser och föräldrarnas inställning till socialtjänsten, för att ta ett par exempel som författarna till artikeln lyfter upp. 

Genom studien ges en klart beskriven strategi för att implementera den här typen av program och även en guide för hur man ska nå ut till föräldrar. Det är viktigt att arbeta för att öka förtroendet, vilket bland annat förutsätter att de som arbetar med det är uppmärksamma på kulturella skillnader och förmår anpassa sig till dessa. En generell slutsats som kan dras av studien är att man behöver beakta hur mottagargruppen för en intervention fungerar, och även att kontextuella faktorer utanför själva interventionen har betydelse. 

Osman, F., Schön, U-K., Klingberg-Allvin, M., Flacking, R., Tistad, M. (2022). The implementation of a culturally tailored parenting support programme for Somali immigrant parents living in Sweden—A process evaluation. PLoS ONE 17(9): e0274430. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0274430

Läs mer om Ulla-Karin Schön