"Finns nog inget annat ämne med en sådan variation"

Amanda Kann gick natur på gymnasiet och tänkte läsa vidare till civilingenjör eller lärare. Men när hon deltog i språktävlingen Lingolympiaden gick det så bra att hon bestämde sig för att testa lingvistik istället. Idag läser hon masterprogrammet i språkvetenskap med inriktning mot typologi och språklig mångfald.

Amanda Kann på snöig innergård i Stockholm. Foto: privat
Foto: privat

– Det bästa med lingvistik är bredden. Språk går att undersöka från så många olika vinklar: allt ifrån hur barn lär sig sitt första språk till hur man lär datorer att förstå ”människospråk”. Det finns nog inget annat ämne på universitetet med en sådan variation. Att plugga lingvistik innebär inte att man lär sig en massa olika språk (även om det lätt kan hända på vägen), utan att man lär sig om språk – från likheter och skillnader mellan olika språk till hur språk sett ut och använts genom tiderna.

Hur upptäckte du lingvistiken?
– Jag läste naturvetenskap och körsång på gymnasiet och tänkte egentligen bli civilingenjör eller lärare. Men när det gick bra för mig i språktävlingen Lingolympiaden bestämde jag mig för att prova på lingvistik en termin. Redan efter första kursen hade jag fastnat för både språktypologi och datorlingvistik, och då kändes det helt självklart att gå klart hela kandidatprogrammet.

Hur är studierna upplagda?
– Den första terminen är rätt intensiv, men sedan har de flesta kurser ungefär två lärarledda undervisningspass i veckan. Resten av studietiden går till läsning och eget arbete. Efter grundkursen blir kurserna också mer inriktade på olika lingvistiska fält. Vissa är mer teoretiska och andra har fler praktiska inslag. Tack vare de valbara kurserna kan man rikta in sig på de områden man är särskilt intresserad av.
– På avancerad nivå byts studiespråket till engelska. Upplägget på studierna blir annorlunda med mindre studentgrupper och mer självständigt arbete. Utbildningen har många internationella sökande vilket gör att man lär känna studenter från hela världen.

Är det något som överraskat dig med utbildningen?
– När jag började på kandidatprogrammet var jag orolig för att sticka ut som naturvetare. Det visade sig vara helt i onödan. Mina kursare hade pluggat allt från samhällsvetenskap till teknik och estetiska ämnen. Tack vare våra olika bakgrunder kunde vi hjälpa varandra – språkvetarna hjälpte oss andra med grammatik, och vi hjälpte dem med programmeringsuppgifter. Lingvistik känns ofta mer som ett naturämne än som humaniora, med en hel del laborationer och praktiska moment.

Vilka är fördelarna med att läsa lingvistik på just Stockholms universitet?
– För mig har det varit det varierade upplägget och de engagerade föreläsarna. Kandidatprogrammet ger smakprov på lingvistikens olika inriktningar och trots bredden i programmet känns det inte för spretigt. De som undervisar är ofta aktiva forskare inom sina respektive områden och kontakten med forskningsvärlden är tydlig redan på grundnivå. Dessutom råkar institutionen ha världens snällaste studentexpedition!

Du har också varit amanuens på institutionen. Vad innebär det?
– Som amanuens jobbar man deltid samtidigt som man pluggar. Man får hjälpa till ”på insidan”, med studievägledning och administration, och bidra till att utbildningen blir så bra som möjligt. Den viktigaste (och roligaste) arbetsuppgiften är att undervisa i några av de kurser man redan gått.

Våra utbildningar

Mer om ämnet lingvistik

På denna sida