Projektet undersöker hur en till stora delar privat granskningsapparat, med flera lager av granskare, växte fram när samhällsekonomin av- och omreglerades under 1980- och 1990-talen. I centrum står en särskild typ av granskning av organisationer som tillverkar och/eller handlar med varor eller tjänster. Certifieringen görs med hänvisning till en ledningssystemstandard (t.ex. ISO 9001) vilket i praktiken innebär att det som granskas är de dokumenterade målsättningarna och organisatoriska rutinerna som satts upp för att leda och organisera den granskade verksamheten. Miljontals organisationer världen över är idag certifierade mot olika ledningssystemstandarder.

Projektet fokuserar de certifieringsrevisorer som kontrollerar att standarderna följs och vad som gör att allmänhet och andra intressenter ska kunna lita på denna växande grupp experter som i praktiken fungerar som mäktiga gränsvakter till moderna marknader. Hur har certifieringsrevisorerna arbetat med att legitimera sin expertroll som ”oberoende granskare” under perioden 1970–2020? Vi ägnar särskilt intresse åt en legitimeringsstrategi som vuxit sig stark sedan 1990-talet: nämligen ackreditering (en typ av ”certifiering av certifierarna”) som inom EU utförs statligt medan det i flera andra länder drivs privat. På vilka sätt har certifierarna medverkat till att utveckla denna granskningspraktik riktad mot dem själva? Och vilka certifierare har varit fortsatt verksamma trots att de saknar ackrediterarnas hallstämpel?

Projektet löper under tre år (2018–2020) med finansiering från Handelsbankens forskningsstiftelser. Kristina Tamm Hallström, docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, leder projektet där också Martin Gustavsson, docent i ekonomisk historia, medverkar. Förutom bidrag till granskningslitteratur som specifikt intresserar sig för granskares legitimitet och oberoende, görs bidrag till den framväxande organisationsteoretiska diskussionen om organisering mellan organisationer och betydelsen av ”Others”.