För vanligt folk var kroppen var ett verktyg som skulle vara frisk och stark för att fungera i samhället. Det menar en ny avhandling om kroppsuppfattning på 1600-talet.
På 1500-talet menade man att hjärtat som organ producerade känslor. Mari Eyice har disputerat på en avhandling om känslohistoria i den tidiga reformationen.
I den nyutkomna boken "The Changing Meanings of the Welfare State" undersöker fem nordiska historiker välfärdsstaten som omstritt politiskt nyckelbegrepp.
Både den heliga Birgitta på 1300-talet och svenska predikanter på 1400-talet använde berättelser med förebildliga hjältar och hjältinnor för att väcka sin publiks sympati. Det visar historikern Eva-Marie Letzter i en ny avhandling.
Hur var det svenska riket militärt organiserat under sen medeltid? I sin avhandling studerar Martin Neuding Skoog övergången från medeltid till tidigmodern statsbildning.
Undervisningsspråket användes både för att assimilera och segregera samer i Norden under 1900-talets första hälft. Otso Kortekangas har forskat på skolan för samer i Sverige, Norge och Finland.
Vid slutet av 1940-talet var uppfattningen att den nazisternas brott hade begåtts av en liten grupp fanatiska sadister. Detta perspektiv tillät flertalet att svära sig fria från skuld.
Boxare och tyngdlyftare hade maskulina värderingar och kroppsideal med tydliga klassmarkörer. Emma Pihl Skoog har disputerat på en avhandling om svensk kraftsport mellan 1920- och 1960-talet.
Svenska kolonin S: t Barthélemy var vid slutet av 1700- och början av 1800-talet en mötesplats för sjö- och handelsmän från Karibien, Nordamerika och Europa. Ale Pålsson har i sin avhandling undersökt den politiska kulturen under denna period.
Trots att svenska staten under 1900-talet betonade att sökande till diplomatkåren skulle rekryteras med sina meriter anställdes i huvudsak män från de övre sociala skikten till yrket.
