Media

Mokrofoner. Foto: Mihajlo Maricic, MostPhotos

Svefler i media

Institutionen för svenska och flerspråkighet med Centrum för tvåspråkighetsforskning och Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) medverkar ibland i media. Se även Centret i media och TÖI i media.

  • Två pratbubblor, den ena är dold. Foto: ggraphstudio, MostPhotos Så behåller pratkvarnen ordet: ”Sätter i system” 2020-12-14 Små tecken gör att våra samtal flyter på obehindrat. Under pandemin har många fått erfara att videosamtal kan bli rätt stolpiga. En förklaring är att de här tecknen blir svårare att upptäcka.
  • Amerikanska falggan med en mikrofon framför. Foto: John Powell/MostPhotos Debattinlägg: ”En ny typ av politiskt språk fortsätter även utan Trump. Också i Sverige.” 2020-11-16 Vi måste alla lära oss att se det konkreta språkbrukets glidningar, skriver Gunilla Almström Persson, filosofie doktor i svenska och retorik. Debattinlägg i Sydsvenskan.
  • Trump Biden amerikanska flaggan som två mnytnävar mot varandra. Foto: Aliaksandr Barysenka, MostPhot Retoriken i politiken: Trump vs Biden 2020-11-02 Grunden i moderna demokratier är att olika perspektiv och argument stöts mot varandra. Donald Trump för fram sakfrågor i form av slogans som "Build that wall", och Joe Biden utgår från urval av siffror och enstaka bilder av det amerikanska samhället. De båda presidentkandidaterna arbetar med vitt skild retorik i kampanjerna inför den amerikanska valet den 3 november. Språkforskare och retoriklärare Gunilla Almström Persson kommenterar i tv4:s "USA-valet 2020".
  • Fonetiska tonhöjdskurvor ritade på en griffeltavla av Tomas Riad. Skärmdump från UR-filmen. Språkmelodin avgörs av dialekt och känslomässigt läge 2020-10-21 Vad händer om vi tar bort orden och grammatiken ur språket och bara lyssnar på det som är kvar, alltså själva ljudet? Då kommer vi att kunna urskilja språkmelodier, eller tonkurvor, som varierar mellan talare beroende på känslomässigt läge, talvanor och dialekter. Tomas Riad förklarar hur den fonetiska tonhöjden fungerar och vad som utmärker till exempel den göteborgska, skånska eller norska språkmelodin.
  • Tavla The Old Soldier 1869. Soldat bugar för ung dam. Artist: George Adolphus Storey. (Wikipedia) Du-reformen – hur gick den till egentligen? 2020-10-14 Idag är vi ”du” med alla människor utom kungligheter. Men under första halvan av 1900-talet var det norm att tilltala varandra med titlar som ”farbror” och ”tant”, ”doktor” och ”disponent”. Hur gick egentligen den så kallade du-reformen till? Det får du (!) veta i Bildningspodden.
  • Hand som skriver på papper. Foto: Niklas Björling Det finns åtgärder för att hjälpa unga att skriva bättre 2020-08-28 Många chefer och högskolelärare menar att unga har problem med sitt skrivande. Det framkommer i en enkätundersökning som Utbildningsradion publicerat. SVT:s Aktuellt frågade Mona Blåsjö, professor i svenska vid Stockholms universitet, vad man kan göra.
  • En hjärna det strålar ut från. Foto: ktsimage, MostPhotos Green Needle eller Brainstorm? Ljudklippet som förvirrar 2020-08-05 I ett ljudklipp spelas ett ord upp, men är det Green Needle eller Brainstorm som hörs? Om du får orden i text samtidigt, så hör du troligen det ord du samtidigt läser. Lingvisten Julia Forsberg Backelin förklarar fenomenet i tv4:s Nyhetsmorgon.
  • Två killar med munskydd hälsar med armbågarna. Foto: Nazile Keskin. MostPhotos Corona slår mot svenska kramandet – hur hälsar vi efter pandemin? 2020-08-05 I Sverige kramas vi gärna när vi ses, eller skakar hand i mer formella sammanhang. Hur kommer vi att hälsa framöver efter coronas påtvingade distansering? Catrin Norrby, professor i nordiska språk, intervjuas av SVT Kulturnyheterna.
  • Anna-Malin Karlsson. Foto: Ingmarie Andersson Krönika: Det går att utmana medielogiken 2020-02-26 ”Detta är en krönika. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.” För några år sedan infördes denna etikett på Svenska Dagbladets språkspalter. Skribenten Anna-Malin Karlsson reagerade med obehag och motstånd mot denna personcentrering och mot att humaniora i medierna hellre ramas in som spännande kuriosa snarare än som forskningsfält där kunskapsutveckling ständigt pågår. Ett motmedel mot det är att tala och skriva om vetenskap som process.
  • Nya ord i språket – språkaktivistiska trakasserier eller effektiva verktyg? 2020-01-14 Å ena sidan ”trakasserier från språkaktivister”, å andra sidan ”språklig förändring med ideologiska förtecken”. Å ena sidan språkforskaren Lars Melin, som anser att förbud mot vissa ord i praktiken inte löser olösliga problem, å andra sidan åtta språkforskare som forskar om inkludering, exkludering och diskriminering och anser att språket är ett effektivt verktyg för att förändra normer i samhället.
  • Gunilla Almström Persson. Foto: Privat Konstens klichéer – balansgång mellan slitna grepp och nödvändiga symboler 2019-12-12 Klichéer i litteratur, musik eller konst – handlar det bara om slitna och uttjänta grepp, eller är det nödvändiga symboler för att vi ska förstå varann? Lyssna på P1 Kultur där retoriklärare Gunilla Almström Persson bidrar med ett språkvetenskapligt perspektiv.
  • svenska och finska flaggan. Foto: Ruskpp Ruskpp, MostPhotos Språk och beteende hänger ihop 2019-12-03 300 000 finländare har svenska som modersmål, lika många har flyttat hit och benämns Sverigefinlandssvenskar. Gruppen har stått emot amerikaniseringen och snickrat sin egen katedral av uttryck: när vi bär overall har de halare. Finlandssvenskar hälsar dessutom mer formellt, använder färre superlativer och tackar mer koncist än vad vi gör i Sverige.
  • Tre personer i samtal. Foto: Aleksandr Davydov, MostPhotos Vård utan tolk kan bli dyrt i längden 2019-11-28 Om läkare och patient inte förstår varandra får läkaren svårt att utföra sitt arbete. Professionell tolkning har stor betydelse för folkhälsan och är därför ett samhällsintresse, slår en rapport fast.
  • Bokomslag Finlands karta:  Finländsk svenska från medeltid till 1860 Hur sku’ du skriva den här rubriken? 2019-11-06 Den som intresserar sig för det svenska språkets utveckling har mycket att hämta i ett nyligen utgivet tvåbandsverk om den finländska svenskans historia. Där blir det tydligt att det vi säger och skriver i hög grad är en samhällelig fråga, enligt Olle Josephson, professor emeritus i nordiska språk.
  • katu gata Spår av svenska i finskan (del 2) 2019-10-16 Att det finska ordet appelsiini kommer från apelsin är inte svårt att se, men att tuoli har sitt ursprung i svenskans stol är inte självklart. Och vad är ursprunget till urgamla lån som rengas, viisas och lammas? Martin Persson, doktorand i nordiska språk, skriver i Språkbruk om svenska lånord i finskan.
Hus D. Foto: Pia Nordin

Kontakt Svefler

Besöksadress
Hus D, plan 3–6
Universitetsvägen 10 D
Södra huset
Frescati

Kommunikationer
Kommunikationer

Postadress
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Stockholms universitet
106 91 STOCKHOLM

Faktureringsadress
Se Adresser, telefon, fax och e-post.

Telefon: 08-16 20 00 (växeln)
Se även Adresser, telefon, fax och e-post.

Fax: 08-15 85 33

E-post
Se Adresser, telefon, fax och e-post.

Öppettider
Se Öppettider.

Svefler och SU i sociala medierSvefler på Facebook Universitetet på Instagram Universitetet på Linkedin Universitetet på Twitter Svefler på YouTube